Nio år

I Alfta gifte vi oss för nio år sedan. Det gick bra. Vi gillar det ibland, det här att vara gifta. Andra stunder så är det lite körigare, men det kallas livet tror jag.
Vi firade lite ikväll. Jag fick ett paket kaffe, en färgglad tärning som man kunde slå och ha turen att vinna frukost på säng med, och så fick jag en liten ljuslykta med en dikt på. "För att jag är lite av en ordsmed" sa min fru. Det gör mig väldigt glad.
Hennes SMS ifrån i morse gjorde mig också glad. Där stod det att jag var hennes bästa och roligaste vän. Jag har nog aldrig fått ett finare SMS av henne.

Jag har en väldigt svag kamera i min mobil. Det syns kanske inte att det var jättegott, men det borde framgå att det var trevligt.
Att fira bröllopsdag med sin fru.

10 eller 50. Saker som ändå har lite samband

Idag har jag för första gången någonsin varit förlovad i tio år. Det är en ganska skön känsla.

Vi förlovade oss mellan Lappland och Dalarna, på en strand. "Ni borde varit med" brukar man ju säga, men inte den här gången. Det var bara jag och min nuvarande fru. Då fästmö. Och om du inte känner mig så väl så har jag bara gift mig en gång.

Pratade med min Mamma idag. Hon och Pappa är i Skansnäs, vårt sommarställe. Pappas uppväxtplats. Där förlovade de sig, för nästan 50 år sedan. Nu den 19:e är det deras förlovningsdag, och Pappas födelsedag. 75 bast blir han.
Om du som jag är svag på matte kan jag berätta att han var 25 när de förlovade sig, där på backen bakom lagårn. Jag kan tänka mig att det var myggigt.
Min pappa hade lovat min Farmor Inez att vänta tills han fyllde 25 innan han förlovade sig. Varför har jag aldrig frågat om skälet till det? Och om jag frågat och fått svar så har jag glömt.

Vi får tills vidare spekulera om det.

Den här dagen, som min fru och fd fästmö firat som tioårsförlovade har varit varm. Jag skickade ett SMS till henne fastän hon satt i samma hus som mig, bara för att på så vis visa att jag minsann kom ihåg bemärkelsedagen först. För kärlek är ju en tävling, det vet väl alla?
Vi har idag hunnit missförstå varandra, bli lite sura på varandra, prata med varandra, säga exakt samma saker samtidigt till våra barn, skotta grus tillsammans, komma fram till att vi gillar varandra och så har vi njutit av en underbar middag bestående av lite för få våfflor, uppvärmd fläskpannkaka med för lite sylt och mackor.

Men till våfflorna firade vi med färska, nyplockade jordgubbar som vår granne kom upp med.



Min spontana tanke är att köra vidare. Vi är ju snart uppe i femtio. Rekord liksom.

Att skämta om faxar plus att göra sig lite lustig på sin frus bekostnad

Det går alltid att skoja om faxar. Det är alltid roligt. Det blir inte tråkigt.
Jag är SÄKER på att du har någon gång skämtat om fax - erkänn! (Dela gärna med dig nedan, det vore kul för mig och dig som läser.)

En annan rolig sak som aldrig blir tråkig att skoja om är ett litet skämt som jag drog för min härliga fru. (Hon brukar inte läsa så ofta här på, så du behöver inte bli orolig att hon kommer bli arg.) Det är lite på det här temat "ålderdomliga kommunikationsmedel" alltså..

Du vet hur det ser ut i Bojsenburg här i Falun va? När man går ner mot stan, från (t ex) Hökviken så passerar man en brevlåda där man kan lägga post som ska postas.

Och så här gick det till en gång när jag och min smarta fru, som ser mycket fördelaktig ut, promenerade neråt Stans fröjder:

Jag: Har du sett de här nya postlådorna?

Hon: Ja, vad spejsiga de ser ut!

Jag: Ja, de är lite coola. Och du vet varför de har så här grova stolpar som de står på, va?

Hon: Nej, varför då?

Jag: Jo, det är för att breven går ner i röret och så far de automatiskt till postkontoret!

Hon: Nähä?! Är det sant!

Jag: Ja, det är det.

Hon: Otroligt. Fränt!

Jag (inombords): HAHAHAHAHA


Och jag skrattar fortfarande åt det.

Ett tribute. Eller en tribute.

Det här kan uppfattas som ett sånt där sliskigt inlägg. Lite smörigt kanske. Men det måste skrivas:

Jag har världens bästa fru.

Egentligen skulle jag kanske inte behöva skriva mer än så, men jag kan utveckla.
Först och främst skulle jag säga att hon är "out of my leauge" så att säga. Den som har sett mig och henne förstår vad jag menar.
Sen så är hon begåvad med norra europas största tålamod, eftersom hon står ut med mig varje dag.
Idag har hon även rensat garaget så att vi kan ställa in bilarna där - och det gjorde hon inte för att hon är min fru utan bara för att hon är bra.

Hon kämpar på med våra barn varje dag, och det gör att hon är värd en eloge. Hon vet att hon gör det bra, men jag är lite för dålig på att säga det - så då gör jag det här så har jag åtminstone ett vittne!

Min fru skriver bra också. Kolla bara här, det senaste hon knåpade ihop.

Ja, det var det jag ville ha sagt idag. Min fru är bra.
Om du har en fru eller nåt liknande som du gillar så är mitt tips att berätta det för henne. Eller honom, om du har nåt liknande. Har du varken eller så kan du ta nån valfri.

Och om du undrar varför jag är uppe så här sent och skriver så är det för att min fru lät mig ta en tupplur på soffan idag.