En Dagdrivares Dagbok. Del VIII

En dag av samtal. En dag med lunchdate med min fru. En ganska bra dag.

Samtalen lärde mig idag att man faktiskt får ta plats. Tycka att man kan något. Det har jag haft väldigt svårt för, och har väl egentligen det nu också.
Jag har ju fått skäll för att jag sagt såna saker förut. Av Er här. Som tydligen läser och gillar det ni läser. Eftersom ni kommer tillbaka hela tiden. (Några av er märker jag är återvändande..)

Det är ganska troligt att jag kommer falla tillbaka i det där med jämna mellanrum, så hav tålamod med mig är ni snälla.

Jag har börjat spela Wordfeud. Idag vann jag min första match mot en kille som går under ett fågelalias. Jag förstår att han skäms oerhört över att ha förlorat mot mig och därför vill jag inte hänga ut honom med namn, arbetsplats, twitteralias och så vidare. Men jag ville ändå få sagt att jag vann. (Sen att jag har förlorat resten av matcherna talar vi tyst om, okej?)

Men jag ska börja kolla på alla fina ord som jag har nerskrivna på de här lapparna som jag har i fickan. Och så tänker jag att jag vill säga tack till dig som läser här. Det betyder mycket för mig.

Men jag tycker ändå att den här dagboken börjar bli långtråkig. DET HÄNDER JU INGET HÄR PÅ KAVELMORA INK NUFÖRTIN!

Jag måste skaffa mig ett jobb.