onsdag 7 januari 2015

Kavelmora Inks Årskrönika 2014

Det blev nästan ingen årskrönika det här året.
Mest för att jag inte vill komma ihåg alltför mycket av det här året på grund av grådask, melankoli och ångest. En fin sommar, men sen var det mycket mörker.
Svårt det här med att inte må bra när man egentligen har det så bra.

Hoppas att 2015 blir ett bra år.

torsdag 2 oktober 2014

Att ha varit pappa i åtta år

Åtta år går jättefort. 
Han fyllde åtta idag, han, vår äldste son. 
Han som var en sån liten människa när han kom till oss har blivit åtta år gammal. Åtta år stor. 
När man är åtta är det tydligen mycket som händer i ett känsligt barns hjärna. Jag förstår inte ens hälften, men då är jag ju å andra sidan bara en mossig farsa som älskar sin äldste son extremt mycket. 
Jag väljer att från dagen komma ihåg hur glad han blev för studsmattan som jag monterade ihop i -2° fram till klockan 23:15 igår kväll. Hur stolt han var när han galant svarade på hur mycket klockan var. Han visste ju för han hade ju fått en splitterny klocka. En perfekt klocka för honom. 
Om åtta år till så är han en nästan vuxen man. Jag kommer säkert förstå ännu mindre om honom men om den här takten fortsätter så kommer jag älska honom oerhört mycket när han fyller 16. 
Men dit är det länge. Jag trivs här, och just nu. 
Med min åttaåring. 

söndag 28 september 2014

Fjällen. En härlig historia

I helgen var vi utomlands. 
Men bara för en kort stund, den största delen av helgen var vi i den svenska fjällvärlden. 
Massiva vidder, underbara dofter av ljung och myr, blåst och sol i perfekt harmoni - det går inte att få det mer välregisserat än så. 
Vi åkte dit med vänner som tagit oss under sina vingar. Som sa, med ärlighet i rösten, att de gillade att umgås med oss. En ledig helg från livets lott, en fin karamell att suga på när hösten kommer, en bonus. Det är en lyx.  
Som från höjden av Sveriges längsta vattenfall föll jag in i min dotters kram när vi kom hem. 
Det är här som är hemma. 

söndag 14 september 2014

Kärlekspartiet

Idag är det valdag.
Som det verkar får ett rasistiskt parti ORIMLIGT mycket plats i riksdagen. Jag blir så besviken.
Jag skulle hellre vilja att förslaget som min äldste son nämnde i bilen till röstsalen gick igenom:
"Kärlekspartiet. Ett parti där alla får kärlek, även om de liksom inte har så lätt att få kärlek."
Där, mina vänner, har vi ett ganska mycket bättre alternativ än det fruktansvärda rasistiska partiet som tog för mycket plats i riksdagen idag.
Tack och lov att kärleken vinner ändå i slutändan.

söndag 10 augusti 2014

En semesterkrönika

Sju veckor går så snabbt.
Det är egentligen helt omöjligt att skriva en semesterresumé såhär sista kvällen på semestern när man varit ledig i sju veckor.
Vi har hunnit med besök av familj och vänner. Såna vi träffar ganska ofta och såna vi inte sett på sju år. Faktiskt. Vi har hunnit hälsa på familj i ett helt annat land. Flugit flygplan, ätit glass och stekt pannkakor. Minst två gånger varje vecka. Glass har vi ätit oftare och en vecka flög vi faktiskt två gånger.
Vi har badat.
Vi har sett på brittiska kriminalare tills det nästan inte fanns något brott kvar att lösa. 
Ibland har vi tärt på varandra. Nött oss gnälliga, trots att solen har värmt nästan varje dag. Det har varit gråa dagar även om solen har värmt. Ångest tar inte alltid semester, även om den verkar jobba väldigt mycket mindre hårt under juni, juli och lite av augusti.
Vi har varit dagvilla fler dagar än det går att räkna. Det har varit fest nästan varje dag och läggtider har inte riktigt funnits. För nån.
Vi har byggt ett förråd och en trall och en hylla och tappat bort en hammare och vattnat grässlänter och målat brädor och sågat med cirkelsåg och vi har byggt självförtroende. Självkänslan tar vi härnäst.
Vi har badat.
Vi har hållit i paddor och gått ut med hunden. Vi har haft shorts alla dagar.
Kanske har vi haft en bra sommar, en sån man minns. Jag hoppas det. Jag tror det.
Nu är semestern slut. Bara ett par skälvande timmar kvar innan det normala livet börjar igen. Eller är det kanske det normala livet som tar en liten paus på en tio-elva månader eller så, jag vet inte.
Ikväll känns hösten som ett Tabula Rasa, ett oskrivet blad. Jag vet inte.
Det här har varit en av de bästa somrarna i mitt liv. Den har varit jättejobbig ibland. Jag har inte varit en bra pappa alla dagar och det stör mig.
Det här har varit en av de bästa somrarna i mitt liv. Det har varit ljuvligt.
Sju veckor är en evighet.

fredag 18 juli 2014

18 juli

Ett år går fort ändå.
Det är alltid väldigt kul att minnas


Och idag höll jag i en padda. Det kommer jag nog minnas för alltid.

måndag 14 juli 2014

Kavelmora Inks VM-blogg. Finaldagen

Nu är VM slut. 
Tack för visat intresse här på bloggen. Det har varit ganska flitigt uppdaterat så jag förstår om ni haft svårt att hänga med. 
Tyskland vann över Argentina med 1-0. 
En månad går fort och jag har insett att jag ogillar filmare mer än jag kunde ha anat när jag gav mig in i det här VM-bloggandet. 
Idag var också bröllopsdag. Nummer 12 i ordningen för mig som räknar. 
Idag var också dagen då jag lyckades, med MacGyver-lika skills (och min granne Christers rörtång) installera en begagnad diskmaskin. Ett litet steg för mänskligheten, såklart. Men ändå. 
Nu är det här blogginlägget slut.