Ett öppet inlägg till dig som envisas med att beställa negerbollar. Lite Caféskola över det hela.

Nu räcker det.
Jag har fått nog. Det kanske bara är jag - men jag har fått NOG!

Det är inte okej att säga, med lite emfas att "jag vill ha en negerboll.. hehe" och sen skylla på att "... men jag har alltid sagt så, det är för sent för mig att lära om mig."

DET ÄR INTE OKEJ!

Jag blir så arg när någon säger det. Inte arg-så-att-jag-tänker-slå-näven-i-framskärmnen-arg, men arg. Och upprörd.

Och jag tänker inte be om ursäkt om du som kund känner dig utpekad när jag reagerar när du säger "negerboll", för det tycker jag inte att jag ska behöva. Okej att vi har yttrandefrihet i vårt vackra land - men nån gräns på ignoransen måste det väl ändå finnas?
Det sitter en väldigt lång stubin på mig, men när det kommer till såna här grejer så brinner den av på EN GÅNG! Det är inte okej.

Självklart vill jag respektera DIG och det gör jag. För det ska man. Och det gör jag.
Men skärp till dig lite ändå, är du snäll. Det är inte coolt. Inte idag.

Det är inte för sent. Du kan lära om dig. Jag sa negerboll när jag var yngre och det går jättebra att kalla det för något annat. Till och med jag har lärt mig det - då kan även DU göra det. Jag tror på dig!

Varför jag blir så upprörd? Varför det spelar så stor roll?
Tja, jag tror att det kan bero på att det under de senaste åren använts som ett nedvärderande skällsord till människor som är lika mycket värda som dig och mig. Sagda av personer som med fula knep utövat makt. Det är inte okej.
Tycker jag.
Och det spelar roll. Stor roll. För mig. Och för ganska många andra.
Särskilt när det är sagt med illa dolt förakt och med ett uns av känsla "att det iallafall är legitimt på fik när man beställer en viss slags bakverk."

Så mitt förslag är att du slutar med det nu. För jag vet att du kan, det är inte svårt.

Det heter numera chokladboll.
aka kokosboll.

Första april. En dialog om humor

Första april är min favoritdag. Alla kategorier. Bättre än julafton? kanske du frågar. Bättre än din födelsedag? kanske du frågar.
Jag svarar "Nej, okej, inte alla kategorier."
Men den är helt i klass med semmeldan och klart bättre än Lucia och Midsommarafton - lätt.

Varför då? kanske du undrar.
Jo, det ska jag berätta för dig.
Den första april är den dagen då man får skoja hej vilt och sen skratta den man skojat med rakt i ansiktet!

Jag brukar inte ljuga, för det är ofint. Men jag brukar skoja. Det tycker jag är fint.
Ibland skojar jag på jobbet också. Ibland går det bra, ibland inte. Jag ska ge dig ett exempel från idag.

Jag: - Hej, var det bra med de där böckerna? Inget fika till?

Sur tjejkund: - Ja. Det var bra. Så.

Jag: - Men vill du ha en påse till böckerna?

Sur tjejkund:: - Nej, jag lägger de i den jag har. (Suckar och himlar lite med sina ögon.)

Jag: - Du vet vad det betyder, när du har plats att lägga böckerna i påsen uppifrån butiken?

Sur tjejkund:: - ? (Visar tydligt ointresse.)

Jag: - Jo, det betyder att du har köpt för lite kläder! (Väntar på den här badabing-trumgrejen som brukar komma när ett skämt levererats.) (Den kommer inte.)

Sur tjejkund: - (Går.)

***

Det här var en beskrivning på när det inte funkar med skämt, men läs gärna det här exemplet som visar hur det också kan gå bara fem minuter senare:

Jag: - Jaha, var det bra så med de där böckerna?

Glad damkund: - Ja, det var det. (Kvittrar lite medans hon pratar)

Jag: - Inget fika till läsningen?

Glad damkund: - Haha, nej, det behövs inte. Men tack ändå. (Kvittrar liksom fortfarande)

Jag: - Nänä, men önskar du en påse till dina böcker?

Glad damkund: - Åh, jag behöver nog ingen påse. Jag kan lägga dem i den jag fick uppe i butiken.

Jag: - Du vet vad det innebär när du har plats för böckerna i påsen, va?

Glad damkund: ? (Fortfarande kvittrande)

Jag: - Det betyder att du har köpt för lite kläder! (Väntar på trummandet)

Glad damkund: - Oh, hahaha. Det var roligt! (Och då kommer trumzodogashen)

***

Ja, så här olika kan det gå när man skojar på jobbet - med fem minuters mellanrum.
Om jag har tråkigt på jobbet? Nej, absolut inte.
Man har ju inte roligare än man gör sig - och jag gör det så roligt som jag klarar av det. Till vissa kunders förtret...

Idag skojade jag mest om att vi hade slutat med vaniljsås. Jag hade nog kunnat få minst tre grabbar att inte köpa äppelpaj på det skämtet.
Sen skojade jag om att Leonard hade klippt sitt hår.
Det har han inte gjort.

Sen är jag nöjdast med att inte min hustru har lurat mig idag.
Det brukar hon göra på Första april - och det är för att hon brukar lyckas lura mig som inte den här dagen kan bli den allra bästa dagen på året.

Ogillalistan the real

När man är hemma och är ledig (med bara småcheferna som bossar) så hinner man tänka ganska mycket. Idag så har jag slipat lite på min ogillalista och här kommer den.

• Jag gillar inte vissa färska blommor eftersom de luktar bajs i min näsa
• Jag gillar inte paddor. Jag avskyr paddor mer än du kan ana. Mer än nån kan ana faktiskt.
• Jag gillar inte korta hörnor i fotboll. Hur många gånger funkar de egentligen?
• Jag gillar inte skitsnack.
• Jag gillar inte falskhet.
• Jag gillar inte Brunchrapporten i P3. Så lite faktiskt att jag inte ens ids länka till dem.
• Jag gillar inte konflikter och bråk. Så gillar jag dem att jag försöker undvika dem så mycket det bara går. Jag vill helst att alla ska vara sams, men det funkar inte så i den riktiga världen har jag förstått - så jag håller på att träna mig att acceptera att konflikter finns.
• Jag gillar inte mobbare men jag är mycket rädd för dem.

Vet du, det är jättesvårt att skriva en ogillalista. "Varför?" undrar du.
Tja, svarar jag - jag tror det handlar om de två sista punkterna.
Jag tycker det är läskigt att säga vad jag ogillar eftersom det kan leda till en konflikt - och eftersom jag vet lite om hur det känns att bli mobbad så vill jag helst inte riskera att bli utfryst.

Det du precis har läst är faktiskt lite historiskt eftersom jag aldrig har skrivit nåt sånt här.
Du kanske inte tycker att jag sticker ut hakan särskilt långt med den här tunna listan, men för mig är hakan så långt utsträckt att du skulle kunna landa ett flygplan på hakan utan att den ens skulle köra vilse i skägget när den kom taxat fram dit.
Så utsträckt.

Jag gör det inte för någon medalj eller en klapp på ryggen för att jag är "så himla modig" utan jag gör det för att utmana mig själv.
Att bli bättre.

Yes, I can. Definitivt.

Ogillalistan

Min kompis Daniel tyckte att jag skulle ha en ogillalista också, eftersom jag hade en gillalista och jag har grunnat lite på en sån lista.
Men det är svårt, mycket svårt faktiskt, att skriva en sån lista för mig - och jag vet inte riktigt varför. Eller jo, jag vet ungefär varför och jag tänkte skriva lite om det här för att se om det kanske hjälper mig att skriva en ogillalista snart.

När jag bodde i Stockholm och Helena pluggade på Kaggeholm så hängde jag ganska mycket med henne. Jag var ju kär, så go figure.
Och det blev automatiskt att jag hängde med hennes kurskompisar, och du kunde lätt kalla mig en hangaround.
Vid ett tillfälle så skulle hennes klass planera ett projekt. De skulle åka till ett östafrikanskt land och där skulle de komponera ihop ett dataspel och för att göra det så anordnade de ett planeringsmöte.
Jag hängde (som vanligt) med och satte mig lite bakom min dåvarande flickvän, numera fru.

Diskussionen flöt på som det gör i en klass med många starka viljor och jag satt och lyssnade, tills jag kom på en idé. Det var kanske inte den bästa av idéer, men jag tänkte att jag i alla fall skulle dela med mig av den så jag harklade mig och sa vad jag tänkte.
"Det tycker INTE jag!" sa en av klasskompisarna som svar på min tanke, som mest var en liten flyktig idé taget ur luften. Jag vet ju att jag egentligen inte var där för att vädra mina tankar, men jag tog ändå illa vid mig när jag fick repliken kastad emot mig.

"Det tycker INTE jag!" är nog min värsta motreplik. Jag har rädits (rätts?, räddts? varit rädd för!) den ända sen dess och det är där jag tror min konflikträdsla att säga vad jag tycker tog en nystart. Innan det var jag mest bara lite blyg och inte alltför självstark, men jag tror att det var den kvällen som jag verkligen började tystna och vänta in vad andra sa och tyckte - bara för att mitt sköra självförtroende inte skulle få en för stor törn.

Fegt, kanske vissa tycker.
Ja, verkligen. Men tyvärr så har jag känt så och det är inte så roligt som det verkar.

Och en tråkig sak i det hela var att hon som sa de fyra orden inte visste vad hon gjorde - för så sa de i den klassen hela tiden! (Ingen skugga ska falla över dem, de är fantastiska människor - men du fattar det va?)

Det jag kan göra är att jobba med det här nu och spänna pannan lite.
Wish me luck.

Att gilla olika

Du som känner mig vet att jag försöker vara en mycket flexibel person som kan anpassa mig till nästan varje situation jag hamnar i.
Jag är mycket duktig på det, men det gör mig hela tiden lite rädd också.
Det svåraste jag vet är att tycka saker om olika saker, och kanske särskilt att tycka "fel" om olika saker eller helt enkelt tycka om fel saker.

Du som känner mig kanske vet att jag är en mes i många fall. Vissa finlandsläsande vänner (eller en åtminstone) har sagt att jag inte ska skriva sånt (så har jag tolkat det i alla fall och jag vet att det är skrivet med kärlek) men jag gör det och idag tänkte jag spotta upp mig och testa att skriva vad jag gillar och sånt jag inte gillar.

• Jag gillar rockmusik. Väldigt många typer av rockmusik - allt från Metallica till Linkin Park till Blindside till Mammuth (RIP) till U2 till P.O.D till alla möjliga typer av rock.
• Jag gillar Oskar Linnros.
• Jag gillar kött som mat.
• Jag gillar CSI.
• Jag gillar På Spåret.
• Jag gillar att gå i kyrkan eftersom jag tror på Gud.
• Jag gillar innebandy och annan sport också för den delen.
• Jag gillar öl.
• Jag gillar P3 och musiken som de spelar där.
• Jag gillar Facebook och andra sociala medier.
• Jag gillar att åka skoter.
• Jag gillar räkor, champinjoner och skinka på min pizza.
• Jag gillar Sportbladet.
• Jag gillar Peter Forsberg.
• Jag gillar att grilla korv.
• Jag gillar att vi har nysvenska personer som kryddar Sverige bara genom att våga komma hit.
• Jag gillar svart kaffe.
• Jag gillar humor.

Med mera.
Jag fattar att du kanske inte håller med om de här sakerna och det tycker jag är läskigt. Läskigt för jag vill inte att du inte ska gilla mig för att jag kanske tycker olika.

Men man tycker olika, och det är bra. Det jag gillar är att jag kan gilla dig även om vi tycker olika.
Och jag hoppas du kan gilla mig även om jag gillar nåt som inte du gillar.
Jag är bara människa.