En film som heter "Hurrven"

När man sitter framför skärmsläckarn och den här kommer upp. Då behöver man inte skriva så mycket mer.

Fyra år

En gång hade jag en kund när jag jobbade på ett café.
Det kom fram att hon var tvillingförälder, precis som jag. Vi.
Hennes tvillingar var i tolvårsåldern och jag var fortfarande nybörjare. Jag frågade lite lättsamt om det var något att tänka på som tvillingförälder, och hon log.
"Första fyra åren minns jag inte så mycket av, det var mest en lång, svart tunnel. Men sen släppte det."
Hon betalade för sina pastasallader och snickerskakor och gick.

Idag fyllde två av världens finaste fyra år. Jag har väntat på den här dagen. Jag har längtat efter slutet på tunneln.
Det har varit som en tunnel. En mörk. Men jag ser slutet. Det hade varit en tunnel även om vi inte blivit givna gåvan vi fick.

Idag hade vi ett fint kalas. Fiskedamm, glass ock hela alltet som ska vara på ett kalas. Och ett litet bryt på slutet. Ett av barnen, vårt barn, med postfeber i kroppen blev trött och lät oss veta det.
Som det ska vara.

Det är både kalas och gråt, det här livet. Det är som tunneln på en berg-och-dalbana, kanske. Och jag gillar såna. Nu är det kanske nedförsbacke ett tag.
Pax för att åka i samma vagn som de här.

En slags dagboksanteckning

Idag har jag jobbat. Det gick bra.
Jag gillar mitt jobb de flesta dagarna. Särskilt de dagarna då jag känner att jag är bra på mitt jobb.

Jag fick ett paket idag. Ett paket med ett nytt ångrör till espressomaskinen. I paketet låg också en bonus, ett paket kaffe.
Jag gillar kaffe. Min kollega konstaterade häromdagen att det ju är min hobby. Hon kanske har rätt.
Det är kul med kaffe. Jag har alltid tänkt att jag ju är så himla autodidakt när det kommer till kaffe och då känns det lite fel att kalla sig intresserad när så många andra är så mycket bättre.
Jag har aldrig sagt att jag är särskilt smart alla gånger.
Men jag gillar kaffe. Bär på en dröm att en gång kanske få ha ett eget litet rosteri med tillhörande café. Nån gång kanske.
Ikväll har jag knåpat på sånt jag tycker är kul; etiketterna som ska sitta på påsarna.
Jag är ganska autodidakt på photoshop också, men jag tycker att det är kul.
Och man blir bättre ju mer man övar.

Därför tänker jag fortsätta lära mig att göra snygga latteart-mönster, få till en bra rostning på bönorna jag har, fortsätta uppmuntra mig själv att jag kan och bara göra.

Imorgon är det vab för Henry. Det brukar jag också vara ganska bra på.