Ljus i tunnel

Det är nog ett av mina favoritljus.
Jag tror banne mig att det finns ett sånt. Jag anar det.

Barnen är barn och vinterhängiga och glada. Bestämda och medgörliga. Jag bara visslar, just nu.

Visslar och skruvar ihop skridskoskydd och lära-sig-åka-skidor-bindningar och espressokvarnar. Jobbar och står i. Andas i botten, utan hyperventilering. Kikar upp över gropkanten.
Väntar på att åka till en stuga halvlångt borta.

Vågar ändra mig och säga nej. Tänker på mig. _Mig_.
Känner självförtroende och självkänsla komma tillbaka.

Det är tack vare fusk och hjälp och lite hårt arbete, men det gör inget. Just nu är det bra och det är bra.

Ljus i tunnel är verkligen ett av mina favoritljus.