Kalaset var idag, alltså. Men vi hann.
Huset, som kunde ha platsats i Aspebodas MTV Cribs var beyond coolt. Jag gillar när man har en rondell framför farstutrappen, men det kanske bara är jag.
Solen sken och barnen skulle ha kalaset nere vid dammen. Där fanns det tydligen jättemånga grodyngel. Eller paddyngel, som det tydligen egentligen var. Jag blev inte mer begeistrad när jag fick äran att veta att det var paddyngel. Ni som fattar varför, fattar.
Paddyngel är ganska söta. Små, svarta klumpar med en liten svans som simmar omkring i vattnet. Varför kan de inte få fortsätta göra så i all evighet?
När det blev dags för fika dukade föräldrarna fram saft, kakor och bullar.
Trots huset, dammen, den minutiöst planerade trätrallen utanför bastun nere vid vattnet, de magnifika hästhagarna som böljade fram runt huset så var det fikastunden som fångade mitt minne mest.
Ett av barnen utbrast "Åh, negerbollar!" och jag höll på att sätta pumpespresson i halsen.
Jag blir så besviken.
Besviken på föräldrar, upplysta och i min egen generation som lär sina barn att använda ord som är förlegade och laddade med en negativ innebörd.
Vi har en del kvar att jobba med, vänner.
Oavsett om det är på kalas eller annars.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar