Det svåraste jag vet är att fokusera på de positiva delarna, istället för de negativa.
Om jag får en komplimang, så väljer jag hellre att fokusera på mina tankar på att den som ger komplimangen kanske inte egentligen menar vad han eller hon säger.
Det är jättejobbigt och det är något som jag jobbar med.
Det går faktiskt jättebra att jobba med det här just nu.
Jag lär mig att inte alla behöver tycka om mig, och att jag inte behöver tycka om alla.
Jag gör fel, hela tiden. Det är för att jag är människa.
Jag försöker lära mig, ibland tar det tid. Det är för att jag är människa.
Jag är en bra pappa som skäller på mina barn ibland. Ibland för att jag har rätt, ibland för att jag har fel. Har jag fel så ber jag om ursäkt. Har jag rätt så kramar jag mina barn om de blir ledsna.
Det går alltid att lära sig nytt, det är aldrig för sent att bryta upp gamla mönster och skapa nya, bättre varianter.
Det är inte fel att ändra sig.
Jag behöver mycket träning i det här, jag kommer nog trilla ner i brunnen av depp igen. Nu har jag däremot sett att det finns en stege och vetskapen om att man kan klättra upp ger mig ytterligare kraft.
En kollega sa att man blir starkare av motgångar och det är sant. Smärtsamt, men sant.
Jag fick en komplimang härom dagen. Nån sa att jag skrev bra.
Det får jag försöka fokusera på.
Nu har jag semester.
lördag 23 juni 2012
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar