Hade långt gångna planer på att skriva ett memory lane-inlägg om hur det var när min storebror lärde mig att cykla när jag var runt fem, men min kompis Kepsmannen tyckte att mina inlägg varit så föredömligt korta på slutet så jag låter bli.
Nöjer mig med att skriva att jag cyklade på min kollegas SVINDYRA cykel i restaurangen idag på lunchen.
Sen gick jag på livräddarkurs och det enda som kändes tokigt där var att min docka gick sönder under min behandling och fick "gå vidare". Så att säga.
Och tänker jag efter lite grann så känns det kanske inte som att min bror räddade livet på mig när han körde mig cykla, men han fick mig i alla fall att gå vidare. Eller börja cykla, rättare sagt.
Published with Blogger-droid v2.0.4
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar