Ett inlägg om den här bloggen som är som en dagbok

Det här ju som en dagbok, liksom.
Jag kan skriva sånt som jag vill komma ihåg eller sånt jag vill glömma bort.

Semestern är över. Jag var nervös igår. Vet egentligen inte varför, men det ska man väl vara efter en semester? Ingen söndagsångestdeluxe var det, men väl en lite molande oro.
Semestern har varit bra och dålig. Lite som livet. Vi har haft regn i sinne, sol i sinne, tack och lov bara regn ute men väl sol både ute och inne i sinne. Jag grämer mig bara att vi gav dem o'boy till frukostarna.

Nu börjar vardagen. Leonard skolas in på fritids och på onsdag börjar skolan. Förskoleklass. Idag spelade de brännboll och det fanns regler för barn från förskoleklass att man fick kasta bollen. Han testade dock att skjuta med slagträt, inte det blåa utan det andra, en gång. Även fast jag inte var där så är jag så stolt som en pappa kan vara. Tror jag. (Inte bara för att brännboll är min favoritsport.)

Det är fortfarande lite sommar kvar, tänker jag. Och medan den svävar kvar tar jag mitt själsdis och möter måndagar och andra med en förhoppningsfull känsla, i stället för att oroa mig.

Och imorgon hoppas jag komma ihåg mitt inloggningsnummer till stämpelklockan.
Borde skriva ner det nånstans, så jag inte glömmer.