Ett inlägg om den här dagen och om allt som hänt

En sån där händelserik dag när man knappt fattar vad som har hänt.
Ni vet när man får lämna gossen på skolan för första gången.
När man vid tvåfikat sitter och pratar och Bossen tycker att "ska vi inte sätta ihop ett lag till företagstafetten under skidspelen i vår?" och man hör sig själv säga "Jag är på" innan man inser att man inte har en enda mil skidåkning i benen på den här sidan av millenieskiftet plus att den berömda "formen" är väldigt långt borta. (Visst kan man vila sig i form?)
Eller en sån där dag när man får boka in en massa roliga arrangemang framöver och man känner att livet liksom leker, om än så bara för en liten stund.
Alltså, jag menar en sån där dag när man kommer hem och huset inte är som en krigszon av bråkande syskon och en fru som inte är helt tröttgrå av tjat och höga barnröster som det brukar vara, utan en sån där dag när man faktiskt kan ställa sig i lugn och ro och göra lite coleslaw till middagen. En sån dag.
En sån dag när det enda som barnen egentligen tjatar om när man kliver in genom dörren är att de vill ha ett tuggummi för det fick de hos sin kompis som de har lekt hos hela dagen.
Och då blir det lätt att man funderar vad som egentligen hände där i grannbyn och om han som hade hand om barnen under dagen bytt ut dem mot några andra eller om det var nån form av bra knark i tuggummina.

Men det kommer vi nog aldrig att få svar på.

Och vi kommer nog heller aldrig få svar på hur jag har kunnat surfa slut på internet i både mobilen och på stordatorn idag. Men vi kan spekulera.

Och så kan vi konstatera att det är skönt med bra dagar emellanåt.