Vi gläds ikväll

Senaste veckan har varit värdelös.
Eller ja, den har väl varit värd lika mycket som alla veckor, eftersom alla är lika mycket värda - men den har faktiskt egentligen varit helt kass. Det har märkts, det vet jag. Jag har varit låg.
När man är en person som vanligtvis brukar uppmuntra, skoja till det och vara glad så känns det väldigt märkligt när man inte klarar det.
Jag trodde nog kanske inte att jag hade den här sidan också i mig, men tydligen så fanns den talangen hos mig också - att vara deppad.

Igår gick jag och la mig klockan halv nio. Innan Grey's - fattar ni? Helt galet.
Sen sov jag tills morgonen och vaknade pigg. (Inte som en mört, men i alla fall piggare än en död sill.)

Och idag kände jag igen mig själv. Eller ja, den F. Timeus som var som vanligt kikade fram utan att han behövde anstränga sig för hårt.

Men jag vet att det kan slå tillbaka igen, huden är inte så tålig på mig. Men det här att min fina fru tyckte att det hade varit tråkigt att jag inte hade orkat skoja med henne på en vecka tolkar jag idag som en enbart positiv grej.

Så vi gläds ikväll.