Wonder Wall

"Gode Gud välsigna maten..." eller "Händerna i knäna, maten på bordet..." är de två alternativ vi brukar välja mellan vid middagstid i Kavelmora. Oftast kör vi båda - det känns bäst så.
Är det så att det funkar med "Gode Gud välsigna maten..." eller är det bara en ramsa precis som det andra alternativet?
Det mest kända "Gode Gud välsigna maten..."-tillfället måste ju vara när över 5000 personer blev mätta i Matteus 14:13-21 av fem bröd och två fiskar. Ni känner säkert till storyn att JK var ute och predikade i vildmarken och efter ett "långmöte" (som jag brukar kalla dem) så insåg folk att de var hungriga. I nutid så hade de konstaterat att ICA var stängt - eller att det inte fanns någon affär där ute i bushen de hade samlats - men de hade fortfarande varit hungriga.
Tydligen fanns det en kille bland hela den här folksamlingen och han hade lite käk. LITE käk alltså. 5 bröd och 2 fiskar - typ en matsäck för en liten kille.
Men de som var hungriga var fler än en liten kille.

På mitt jobb är det också folk som är hungriga. Hungriga på kläder och så brukar de vara hungriga på pannkakor och mackor. I helgen samlades de alla i Sågmyra, alltså långt ute i bushen där det inte finns någon affär. (De var väl inte där på "långmöte" direkt, men de blev ändå hungriga.)
Då kom de till det fik jag förestår. Vi har tonfiskmackor ( - så nära Bröd och Fiskar man kan komma?) och efter helgen hade vi typ fem kvar. Och väldigt många personer hade ännu inte blivit mätta...
Jag kan tro att lärjungarna, som liksom var "arrangörer" av Jesus stormöten, kände ett visst mått av frustration när de hade betat av hälften av folket och hade lika mycket kvar - samtidigt som de nog tyckte sig vara ansvariga för situationen utan att kunna ringa till Servera och be om en storleverans av varor! Undra vad de gjorde?

Jag tog till "Gode Gud välsigna maten...". Även om jag inte trodde att det faktiskt skulle funka så gjorde jag det - brukar göra det ibland när saker och ting verkligen känns omöjliga. Det kan ju funka.
I går sålde vi mackor som jag aldrig gjort förut. Jag tror att det var ett topp-10-resultat all-time high, men jag har inga egentliga belägg för det - det bara kändes så.
I morse bakade jag de sista bröden vi hade i frysen och sen hoppades jag innerligt att varorna skulle dyka upp innan lunch - och det är inte alltid det händer...

Det hände och maten tog inte slut. Vem ska vi tacka för det? Jag tror det finns en...

Vad mer har hänt då sen sista fotot las in här på sidan? Tja, inte så mycket. En liten bildkavalkad från igår förmiddag till idag när jag kom hem från jobbet. Titta på bilderna så kommer en resumé längst ner...

Visst är det sådär Kanal5-igt med olika ljus?
Leonidas blev lite omvälvd imorse när vi hade plockat bort allt från hallen och han tyckte inte det var så bra. När han sen tillsammans med Husfrun och de andra ligisterna kom hem till Mästersnickaren A. Blomid och fick se att väggen var borta så tyckte han såhär:
"Mamma, jag vill att det ska vaja som föjut".
Det är inte alltid så lätt att vara nästan fyra år när ens enda bostad i livet förändras markant. Hoppas och tror att han kommer gilla resultatet...

Vem ska vi tacka för det? Det finns en.