Ett inlägg om en lek

I ungefär två dygn försvann jag in i en retreat. Sa inte till så många vart jag skulle, utan bara åkte.
Själen behövde läkas lite, och då var det tydligen så att jag behövde rymma lite.

Det var otroligt skönt. Så där gammeldags skönt, som det var förr i världen, ni vet. Jag fick bo i en fin lägenhet, fick promenera, dricka kaffe på lokal, andas. Allt sånt där som jag tydligen behövde.

När man är trött i själen, liksom förkyld i hjärtat, så behöver man byta miljö lite. Tydligen. Och ibland så behövs det tydligen bara två dygn för att man ska må lite bättre. (Just nu.)
Vi lekte en lek också, lägenhetsinnehavaren och jag. "Jag är bra på..." hette den leken. Den gjorde ganska mycket för självkänslan, den leken. Det är en mycket svårenkel lek. Det enda man, eller kvinna, behöver göra är att säga: "Jag är bra på..." och så det som man faktiskt är bra på. Och så turas man om. Det måste vara grejer som är positiva - inte grejer som egentligen drar ner ens värde - men det förstod ni väl?

Så mitt förslag till er här nu på påskaftonskvällen är väl att leka den här leken en stund.
Lycka till, berätta gärna för mig vad ni är bra på.

Jag är bra på att äta påskgodis. Så bra så att det nästan är slut.