Ni vet när man behöver (vill) handla en present till sin fru och diskuterar med sin äldste son vad som man borde handla, och förslagen är de här:
1. TV-spel
2. Film
Då vet man att han egentligen önskar saker till sig själv.
Sen vet ni väl när man går på stan för att faktiskt försöka köpa en bra present till den här mamman och frun och sonen har ett äpple som han går och gnager på. Och så klagar han lite på att han har en lös tand men det enda som du egentligen tänker på är att hitta den bästa presenten ever och att han förmodligen bara sjåpar sig med löstandandet. Och så hittar du en bra present som du ber kassörskan slå in.
Men mitt i alltihop så börjar sonen hojta till på det där gråtiga sättet och så VERKLIGEN klagar han på att han har tappat tanden - allt medan tårar rinner och paket slås in - och när du tittar dit så ser du blodet och den där lilla tandflisan sitta fast i underkäken. Lite, lite.
Då tar man fram det norrländska lugnet och minns att man själv har tappat en tand på typ exakt samma sätt.
Men sen, när man kommer hem, och sitter vid matbordet och pratar. Och mamman frågar vad man egentligen gjorde på den där affären, och sonen börjar svara att vi var där för att köpa bajs.
Det känner ni också till va?
För det var väl inget konstigt, det här va?
tisdag 17 april 2012
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Ha ha! Han vet att kasta ut rökridåer den där Leonard!
SvaraRaderaGlimten han fick i ögat var obetalbar!
RaderaDet är det vi kallar guldkant på tillvaron! Idag har jag haft mycket av det... Julia, Alice och en omåttligt fin liten Livia!
SvaraRadera