Ack Värmeland, Du Varma

När jag gick folkhögskola så hade jag en klasskompis.
Markus hette han, och han var (ÄR) en toppenkille. Lite lättskrämd och kittlig, men det var bara bra.
Han var, och är, en av de smartaste jag känner.
Han är otroligt berest, och det var han som lärde mig och våra klasskompisar att "man måste ha gått på mark eller gräs i ett land för att det ska räknas". Därför, har jag fått berättat för mig av tillförlitliga källor, så klev Markus på en bussresa genom USA av på varje hållplats för att få kliva på mark (som inte var asfalt) bara för att kunna säga att han hade varit i den staten. Det skulle inte förvåna mig om han har varit i typ 300 länder i världen vid det här laget.

I helgen var jag också i ett land, för första gången: Värmland.
Vi var bjudna dit på bröllop och landet gjorde skäl för sitt namn - det var JÄTTEVARMT. Trettio grader, minst, och jag ondgjorde mig över att det inte finns nån sval högtidsdräkt för män att ta till på kalas (förutom kilt och det  hade jag inte packat ner någon).
Men det gjorde egentligen ingenting för det var ett fantastiskt bröllop. Gudomlig vigsel + trevlig fest (i AC-sval hembygdsgård) = fantastiskt bröllop, det vet ju alla.

Väldigt mycket hände såklart den här helgen, men ni vet vad dom säger: "What happens in Värmland, stays in Värmland."

Men jag kan bocka av det på min lista av länder i alla fall.
Undra om Markus har varit där?