Kavelmora Ink. The uncut version

Det finns så mycket som jag inte vågar tänka högt.
Av rädsla för att skriva fel, att såra, att skrämma bort.
Samtidigt tänker jag: "vem bryr sig?"

Jag, uppenbarligen.

Det finns clowner som gråter.
Jag är ingen clown, jag är bara jag.
Mitt starkaste är inte att gråta, har inte gjort det på hundra år.

Helst skulle jag gömma mig i en liten grop, typ nere i källaren.
Det går inte.

Välkommen till Kavelmora Ink. The uncut version.
Vi får se vad morgondagen bjuder.