söndag 23 maj 2010

32+1

Jamen då var firandet över för den här gången då. Gick rätt smidigt måste jag säga, klart godkänt tycker jag. Less is more brukar folk säga och det blev en sån dag igår.
  • Blev hemskickad från jobbet tidigare än väntat. Undrar fortfarande vad jag gjorde fel... men less work ledde till more time med familj.
  • Åkte förbi Hökviken och samlade in familj och fick höra lite bevingade ord:
    Leonidas hade letat efter sin mormor och frågade sin mamma om hon visste var hon var? Mamman svarade att han kunde kolla i köket, för mormor var säkert inte långt borta.
    Glädjen blev stor när Leonardus hittade sin mormor och kommenterade det hela såhär:
    "Mojmoj, däj äj du! Jag tjodde du hade gått in i dimman!"

    Man blir aldrig less på såna kommentarer, och there is plenty of more where that came from märker man!
  • En annan rolig sak som hände var att min 10 år äldre bror ringde mig. Vi brukar prata i telefon, så det var inte så konstigt - men nu var det ett tag sen. Jag tog för givet att han ringde för att gratulera mig på min födelsedag, men där tog jag lite fel. Det är kul när man måste påminna den som man tror ska gratulera en att man fyller år och se hur den personen hanterar situationen - där har ni min typ av humor. Det är ju skönt att min käre bror som jag ser upp till enormt mycket i alla fall har koll på viktigare saker än sin lillebrors födelsedag...
  • Kom hem till middagskonstruktion i form av grillning. Jag hade fått en wireless stektermometer som jag skulle få prova! Med den prylen kan jag alltså sitta inne i huset medans grillen sköter jobbet - jag behöver alltså inte stå och vakta köttet hela tiden! Om nån kommer och tar det, så piper det. Tror jag.
  • När middagen var inmundigad väntade tårta, som det sig bör på en födelsedag. Om jag hade ätit lite less food hade jag fått plats med more tårta - men som tur var gick det ju att äta tårta idag med!
  • I samband med tårtan dök ännu en gäst upp i Kavelmora. (Det fanns redan en familj med ett nytt namn på plats, så det var inte trångt riktigt.) Vi kan kalla den nya gästen för Nicless. Han var sugen på att titta på fotboll, så då gjorde vi det. Jag störde mig igen på en viss tränares slipsknut, men han väljer att ignorera mina åsikter i ämnet - och det kommer nog inte bli någon ändring på det heller. Vi kan kalla den tränaren för Moreinho, så vet vi vem vi klagar på. Vanligtvis brukar tyskarna ta hem det i slutet, men en kille som har en son med samma namn som min son gjorde lite fler mål än tyskarna, och då vinner man ju inte.
  • Sen tog kvällen liksom slut. No more födelsedag utan att jag hann bli less.

Den här dagen då? Dagen efter. Vad har den för rolig liten ordvits som man implementera här? Man tycker att jag borde ha kommit på något kul eftersom jag varit vaken sen 5.20 och har haft en lång dag på mig, men så blev det inte den här gången. Det kanske blir så när man blir lite äldre, hjärnan är kanske inte lika vass längre.

Men kniven jag fick av mina inlaws, den var vass!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar