Att sova

Egentligen borde den här internetdagboken kunna kallas något med "sömn" i namnet eftersom ungefär vart 5 inlägg handlar om det. Så även det här:

Igår pratade jag med mina kollegor (det här är inte sekretessbelagt) om hur busiga man var när man var liten, hur vissas barn hade låst sig inne/ute och faktiskt hur någon hade blivit inlåst - tills resten av familjen hade vaknat.
Jag la mig i debatten och sa att "våra barn kommer få sova i sina spjälsängar tills de är fem" och så sa jag också "det är kanske lite märkligt, men våra barn har alltid sovit i sina sängar - de har aldrig kommit krypande upp i vår säng".
Vad tror ni hände inatt?
Jo, Leonidas kommer gående in i vårt sovrum och klättrar upp i sängen mellan mig och ingen. (Eftersom husfrun fortfarande sover i gäststugan så fanns det ju inga att ligga mellan, förutom mig och ingen.) Mycket märklig känsla och det märkligaste av allt var att jag fick ca 45 cm längst ut till vänster att disponera! Av 180 cm fick jag alltså 45. Varför blir det så?

Hursomhelst.

Vi somnade om och sov tills vi vaknade. Han lite längre än mig - men så är jag väl lite friskare, åtminstone fysiskt.
Undra hur den här natten kommer bli? Ni får veta på tisdag... för imorgonkväll är det surfledigt!

Ha en härlig början av veckan! Om det är något ni undrar över så är det bara att höra av er.