Att sova igenom, del 3

Kväll igen.
Man tror aldrig att den ska komma - men så plötsligt är den här! Och fort går det, vips är klockan past bedtime och vällingen har inte ens förberetts. Snart ringer ju klockan för 17! (Eller det gör den inte, för jag har inte satt den att ringa. Känns onödigt med tre livs levande väckarklockor i rummet bredvid...)

Men jag softar lite till. Det blev en ganska skön kväll ändå. Alla somnade enligt plan, och faktiskt inne i huset alla tre! Ja husfrun gick ju till sitt hus (lite som en sån här hundkoja som alltid brukade vara aktuellt att bo i när man gjort nåt tokigt i amerikanska serietidningar mm) förstås, men hon räknas inte till barnen faktiskt. (Och hon har inte gjort något tokigt heller, utan hon sover bara som en kratta här inne.)

Lite fotboll har det blivit. Både Hammarby och Barcelona gick och vann, så lite roligt var det!

Lite Discovery har det också blivit. Fiskeprogram om konstiga fiskar som hette Bengädda och såg lite ut som den där läskiga krokodilen i Ice Age 2 ni vet, fast den fanns nu. Tydligen räknades den som skräpfisk, alltså lite som Snorgärsen som jag minns från min kusin Sören och mina fisketurer på 80-talet i Bygdsiljum. Fast Snorgärsarna var inte så läskiga, mest läbbiga.
Den här Bengäddan hade en otroligt lång näbb - lite som Pomperipossas näsa. Signe har också en näsa, fast den är motsatsen till lång - alltså kort, men det får plats med mycket snor i den! Som gärsen alltså...

Nu har vi färdats från hundkojor till fotboll, från Discovery till Bygdsiljum, från fiskar till näsor och tillbaka hem igen. Hur långt kan man egentligen färdas?
Vi kan fråga Hänju, för han har börjat färdas idag. (Krupit och klättrat har han gjort sen Adam var länsman, men that has varit it.) TRE STEG!!! En far blir stolt som en tupp när hans lilla spillevink börjar ta sina stapplande första steg! Han har börjat sin färd och det går inte att svara på frågan hur långt han kommer färdas med sina steg. Sen räcker det att han pratar i sömnen, han behöver inte börja gå i sömnen än...