Galen i Säter

Så stod det på en t-shirt på en snubbe vi mötte i en park i Säter i eftermiddag. Sånt tycker jag är roligt..
Något annat jag tycker är roligt är att det var en fin dag idag.
Den började som vanligt med lite grötkaos och sen kom vår nye hantverkarAnders på besök. Den ordinarie storsnickaren A. Blomid är på välbehövd semester men idag kom plattsättaren Anders hem till oss. Våra barn accepterade honom direkt och jag tror faktiskt att hans öron trillade av efter Leonidas energiska attacker med frågor och svar och funderingar och förklaringar.
För att rädda hans öron packade vi in oss i bussen för att köra ett cirkusframträdande i Säter - kanske Cirkus Timeus sista framträdande den här semestern.
Vi mötte upp med ett annat gäng utanför ICA MAXI i Blge (inte gangstergänget Familjen) och satte fart mot Säterdalen som genast blev ett av mina favoritställen! En mysig folkpark i en dal (därav namnet gissar jag) med både café och lekparker. I plural. Rutschkanor i massor, klätterhus i mängder och en hel massa roliga saker som passar när barna är små.
Det fanns bänkar också, och där satt jag och njöt och försökte hålla koll på Cirkus Zlatan. Det är allt lite spännande - fast egentligen är det löjligt att jag bryr mig så mycket. Men jag kan inte riktigt hjälpa det...
Siggo vaknade och hamnade i rutschkane-heaven. Hon älskar rutschkanor mer än hon älskar skor, och hon gillar verkligen skor. Till och med Henko vågade kasta sig ner i tunnlarna och jag påmindes om Lycksele Djurpark och Lyckoland - platsen där jag spenderade mina flesta somrar under mina mellanstadieår som var fylld med bumperbåtar, fyrhjulingar, hopptält och långa tunnelrutschkanor.
Ett annat minne från LSE och djurparken var när jag inte ens var där. Eftersom det var så länge sen är nog händelsen preskriberad - men för säkerhets skull lämnar jag inte ut några namn förutom Miriams. I de tidigare minnena jag beskrivit från min ungdoms tid har jag konsekvent glömt hennes namn - inte med flit på något sätt - så den här gången skriver jag dit hennes namn, även om jag tror att hon faktiskt var oskyldig den här gången.

Hursomhelst.

Det finns ett gäng grabbar i min ålder som bodde i LSE när jag var ung. Fina, härliga killar som idag bor på annan ort än i LSE. Hederliga killar var (och är) det som sällan var ute och gjorde fuffens saker.
Förutom ibland.
En gång smet de här killarna in på djurparken på en tid när den inte hade öppet och det var nog så att de flesta i LSE nog låg och sov vid det här laget. Vi hade pratat vid något (några) tillfällen om det inte skulle gå att fånga fiskar ur de här gigantiska akvarierna där det simmade många olika sorters fiskar men vi hade ju inte kunnat prova det under dagtid eftersom det inte var tillåtet.
Så de här hederliga, härliga killarna bestämde sig för att testa den här teorin i fred - och vad passar väl inte bättre än att göra det nattetid när det ändå inte fanns några andra på djurparken som kunde komma och störa.
Eftersom jag inte var med så vet jag inte exakt i vilken kronologisk ordning allt hände men jag har bestämt för mig att de inte hann få upp någon fisk innan de blev överraskade av en personal som kom gående emot dem och frågade vad de höll på med.
Jag tror att de säkert kom med en kreativ förklaring då det här var tre smarta killar som inte var födda i farstun direkt - och jag är ganska säker på att de hann gömma sina fiskedon innan det blev för uppenbart vad de höll på med.
Sen kommer det roliga i det hela när personen från djurparken frågar efter deras namn och de väljer att säga andra personers namn än deras egna - varav ett var mitt namn!

Jag tycker det var otroligt smart av dem att använda falska namn och det smartaste de kunde ha gjort (och gjorde) var ju att använda mitt!

Hände det något som satte mig i klistret efter det här?
Som jag minns det så blev jag varse om det här efter ett par dagar men jag hörde aldrig av djurparken efter det här. I och för sig satte jag aldrig mer min fot på djurparken efter den här händelsen samt att jag flyttade utomlands med skyddad adress* - men nej, jag märkte inte nåt särskilt...

Idag var vi helt ensamma i Säterdalen, lite som om vi hade varit på djurparken i LSE på natten tidigt 90-tal, men vi tjuvfiskade inte i bäcken utan det enda jaktiga vi gjorde var att Leonidas jagade undan de två gräsänderna som försökte tigga fika av oss. Jag kollade med en av Jägarbröderna om det skulle vara okej att andjaga dem och han sa bara att jag skulle sikta mitt i. Det gjorde jag inte.

I stället åkte vi vidare in i trästan Säter för att ägna oss åt en av de värsta dödssynderna som finns: Att ha med barn på restaurang. Det gick bra eftersom restaurangen var i stort sett tom tills vi hade ätit upp 3/4-delar av pizzorna - men sen kom de riktiga gästerna och jag blev lite stressad eftersom SIGHEN började tappa tålamodet.
Förlåt snälla restaurangägaren på Athena i Säter - jag hoppas att vi inte skrämde bort för många av dina gäster ikväll. Om det är något värt så torkade jag upp lite av Singos pizzapågolvettapp i ett klent försök att släta över att vi varit där ikväll...

Man är väl egentligen galen som gör nåt så tokigt som att ta sina barn med på restaurang, men i och för sig är väl Säter bäst stad att göra det i.



*Jag skojade. Jag har varit på djurparken efter den här händelsen och jag bodde på 1213 G Street i Eureka, CA, när jag åkte utomlands. Nu vet ni.