En sån dag som bara fortsätter att andas frustration. Där du budgeterat tid för att hinna allt i tid innan du ska åka hem och så börjar skyltsystemet fallera. En sån dag när det bara är mottrafikanter på vägarna.
Men det var också en sån dag när du kommer hem och en son möter dig med jeansjackan på. Som tydligen varit på sen tvåtiden, allt för att vara redo i tid till fotbollsträningen. Det är en sån dag när solen faktiskt tittar fram på förkvällen och även om den inte värmer som i juli så ger den ljus.
En sån dag när fotbollsträningen och föräldrarna där och barnen och tränaren bara gör att man ler inombords. Sådär mycket att det inte riktigt ryms så mycket annat, just då. Barn som i klunga springer efter en boll och ibland så kommer en passning igenom, nästan. Det finns inte mycket som klår det.
Och att sen få hjälpa en annan pappa att lyfta av hans bil (!) av en sten och inse att det finns fler som haft en kass dag ger perspektiv, även om det inte känns bättre.
Men det kommer det kanske göra sen.
En annan dag.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar