Nu har jag tänkt ett par dagar på några personer.
Har jag ringt dem? Nej.
Har jag åkt och hälsat på dem? Nej.
Har jag mailat dem? Nej.
Har jag tänkt på dem? Ja.
Räcker det? Nja.
Nej, egentligen gör det inte det - men jag gör det ofta. Tänker på folk utan att de vet om det...
Men jag hoppas att de vet om att de är tänkta på eller i alla fall känner nåt som liksom killar dem i örat.
Tills jag lyckas höra av mig.
tisdag 21 september 2010
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Å, jag tycker ganska ofta att det killar i örat... Är det du, Fredrik?
SvaraRaderaDet kan det vara…
SvaraRaderaMan kan säga att jag har killat dig i örat en hel del de sista veckorna!
SvaraRaderaAha, var det du? Trodde nästan att jag fått tinnitus - och så var det du! Mycket bättre...
SvaraRadera