måndag 7 juni 2010

Grind by Harry eller kanske Harry Gate

Jag har skrivit om det förut, men här kommer det lite sånt igen.
Vi är fem syskon. Jag är yngst av alla, och det kanske märks i vissa lägen. Vi har vuxit upp under samma tak - ja, nästan i alla fall - och vi har samma föräldrar.

Men vi har inte begåvats rättvist av våra föräldrars talanger.

Jag har tre systrar som är mer konstnärliga än de flesta. Jag har svårt att rita en streckgubbe.
Jag har en bror och en far som är snickare. Jag har svårt att hålla i en hammare i rätt ände.

Vad fick jag? Inget, vad jag vet.

Tur då att man är yngst och lite bortskämd. Våra föräldrar var och hälsade på häromsisten och då fick vi lite (mycket) hjälp med markservicen, både i trädgården och i köket. Vår pappa undrade lite försiktigt hur vi tänkte med grind till vårt grindhål - skulle inte han kanske få hjälpa oss och göra en?
Jo, det går väl bra - men hur skulle vi få ner den hit till Dalom? Ingen av oss planerade ju en tripp åt vardera hållet och Storebror väljer ju att bara åka kustvägen nu för tiden... utan att passera Falun.

Jag var hemma idag, det stod Servicebutler på mitt schema, och plötsligt ringde telefonen:
"Hej, det var busstationen det här (tänk in att detta sägs på dalmål så får ni känslan). Du har en grinda att hämta upp här."
Va? En grind? Idag?

Vi hade ju sett ritningen och jag visste att pappa hade varit uppe i Skansnäs för att jobba med grinden, men att den var här - redan!?

Jag tog mina små chefer med mig i Kavelmorabussen och åkte till busstationen. Vi gick som en liten ankfamilj, fast inte bakom varandra utan bredvid varandra - alla hållande i någons hand - och det gick ju utmärkt. Landsortsbarn har ju inte sett så många bilar på samma gång du vet...

Sen kom vi hem och resten är historia. Förevigad nedan. Tack Pappa Harry för Kavelmoras, Faluns, Dalarnas, Svealands, Sveriges och ja, världens finaste grind. Den knäcker Carl Malmstens grind med hästlängder.

Tur att man inte kan snickra, då hade den aldrig blivit så här fin.

Före.
Funktionellt men värdelöst fult.

Under tiden.
Hank jagar en sädesärla och Singo är nere i grannarnas carport.

Efter.
Vem är nöjdast - Han som gjort monteringen eller hon som fått grinden? Jag säger dött lopp, det krävs målfoto.

Tack igen, Pappa. För allt du gett och ger mig.

3 kommentarer: