Dagens Caféskola. Bland annat om prutning med lite mera

Välkommen.
Idag tänkte jag att vi skulle ta upp ett ämne som kan vara lite känsligt för vissa. Men häng med, det är lite lärorikt också.

På det jobb som jag har så finns det en skylt där det står: För barnen. Pannkakor 20:-
Det är en ganska tydlig skylt, A4-storlek och med feta Arialbokstäver i ganska stor storlek. I mitt tycke en ganska lättförstådd skylt.
Idag kom det två kvinnor i övremellan30årsåldern på besök i det fik som jag jobbar på.
Kunden: "Hej, hur många pannkakor är det i en portion?"
En befogad fråga, eftersom det inte står att det ingår 2 pannkakor i priset av 20 kronor.
Jag: "Det är 2 pannkakor som ingår".
Kunden: "Det går inte att få 3 pannkakor för 20 kronor?"

Jag vet inte om det finns ett rätt eller fel svar på en sån här fråga, men jag kände för att säga nej. Detta berodde på sättet som fråga ställdes på (lite snorkigt och med en lite otrevlig underton) plus att saker och ting ska väl kosta lite vad de kostar, eller?
Jag: "Njae, men för ett par kronor extra kan ni få köpa tre pannkakor".
Kunden: "Ett par kronor? Ett par är ju två, så då får jag alltså köpa tre pannkakor för 2 kronor extra?" (Nu sagt med en lite starkare underton av snork, eftersom de började bli sura på mig.)
Jag: (Lite uppgivet) "Förlåt, jag sa fel. För FEM kronor extra kan ni köpa tre pannkakor..."
Kunden: (Ännu lite mer snorkigt.) "Ja, men då vill jag nog inte köpa några pannkakor".

Då kom precis min kollega gående. Hon hälsade också på kunderna och då de hade flyttat sig lite längre bort för att kolla in i vår utbudsmonter frågade hon om de hittade något.
De tog chansen direkt:
Kunden: (Nu med lite trevligare ton, till min kollega) "Ja, vi försöker köpa pannkakor av din kollega för lite billigare pris - men det kanske går bättre med dig *blink-blink*?"
Min kollega: "Nej, det gör det nog inte.."

Leendena på de två kvinnorna bleknade något och de bestämde sig för att köpa en "negerboll med kokos och en kaffe" och en "baguette och en kopp te".

Jag hällde upp tevattnet och ställde glaset på hennes bricka.
Jag: "Tesorterna hittar du på bordet nedanför rampen. Det blir 35 kronor, tack." (Sagt så trevligt som jag förmådde.)
Kunden: "Nej, nåt socker behöver jag inte, för jag är så söt ändå, haha." samtidigt som hon drog fram en femhunka för att betala sitt fika. (Prutet satt alltså inte i stålarsarna, om man säger som så...)
Jag förstod att hon hade hört fel - socker och sorter låter väl ganska likt (?) med min dialekt och med min mustasch som ljuddämpare och jag svarade henne (lite extra trevligt med en underton av ironi):
Jag: "TeSORTERNA hittar du på bordet nedanför rampen, och nej, du behöver verkligen inget socker så söt som Du är!" (Jag har pratat med min husfru om sånt här, och jag FÅR säga såna saker till folk fastän jag är gift.) "Och här får du växeln tillbaka, varsågod." (Egentligen kanske jag tänkte ungefär nåt i stil med att "Tur att du tycker att du är söt i alla fall..." men det sa jag inte.)

Sen skulle hennes kompis ta kaffe. Jag hade precis bytt termos med snutkaffe (originalkaffe?) och hon tog sin kopp och gick.
En minut senare kom hon tillbaka och klagade på att kaffet var kallt och gick tillbaka till sin plats.
Jag blev förbryllad och kände att jag var tvungen att kolla så att det inte hade blivit nåt fel på vår kaffetunna, så jag hällde upp en kopp. (Det är en av fördelarna med mitt jobb, man får ta sig en kopp kaffe lite nu och då.)
Jag brände mig på tungan. Inte för att koppen var extra varm, utan det var kaffet som svedde min tungspets.

Nu till en liten delavslutning i den här lektionen.
1. Pruta inte på sånt som du egentligen inte ska köpa. Pannkakorna är främst till barnen, och de kostar bara 20 kronor.
2. Om du ska pruta på något, betala inte med en femhundring för det kan sticka i ögonen på vissa.
3. Undvik att ha mjölk i kaffet om du vill att det ska vara hett. Alternativet, köp en Latte så du får varm mjölk. Den kostar bara 10 kronor extra.

Läxan till mig eller till dig som kanske jobbar på fik eller vill jobba på fik:
Vill du veta hur ditt möte med kunden har gått, vimlar det av indikationer. Den tydligaste är:
Om brickan står i brickvagnen när de gått så har mötet gått bra.
Om brickan står kvar på bordet när de gått så är det bara för dig att bära ut den i diskrummet. Skönt så.

Hoppas att den här lektionen har varit till nytta för dig. Om du har frågor eller synpunkter så går det bra att ställa dem i kommentarsfältet alternatvit komma ut till mig på fiket jag jobbar på.
Välkommen och tack för idag.