I morse kände jag att jag hade slut på ord, slut på tankar.
Men jag har lovat min syster att inte sluta skriva. Därför kanske inte allt blir toppen, bra, eller ens läsvärt. Kanske kommer det verka som att jag bara strösslar osammanhängande tankar utan mening eller mål.
Ibland humor, ibland nedstämdhet. Ibland substans, ibland luftiga tankar.
Jag är rädd för att upprepa mig. Rädd för att tråka ut.
Men det kanske inte gör något.
Spretigheten. Det kanske är det Kavelmora Ink är.
Och man får ju läsa, bara om man vill.
"Den som skriver blir den som minns. Den som minns blir den som äger historien." /Kristian Lundberg
Imorgon är det måndag. Då får vi besök.
Nu 22:22
söndag 5 februari 2012
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar