Det här med lediga dagar.
Det här med att man kan bli så trött. Efter jobb. Efter sömnbrister. Så trött att man får huvudvärk.
Det här med att man tror att det kan bli en toppendag, och så skiter det sig totalt. Ena sekunden är allt tiptop - och nästa så är man bara sur.
Om jag talar av egen erfarenhet? Färskare erfarenhet än en nyponros (när nu de brukar komma fram ur buskarna). Hela dagen, världens suraste pappa.
På våra fina barn. På mig själv. På vädret. På ordsvador utan betydelse. På typ allt.
Det här med att jag skulle vilja vara ledig. Ta semester från, kanske det mesta. Bara stämpla ut ett tag och dra.
Så får man inte tycka egentligen. För det är så många som skulle ge högra tummen för det som vi välsignats med. Men jag tycker så. Ibland. Idag.
Men mitt kontrakt är inte skrivet med en massa klausuler. Det är inget fängelse, absolut inte!
Men jag skulle ändå vilja ha permission ibland. (Mest från min egen surhet).
Och om jag nån gång fick semester från det här livet, så vet jag att jag skulle längta tillbaka DIREKT!
För så funkar det. Och nästa sekund älskar jag livet igen. Tills nästa, när surheten kommer igen. Och det är bara mig själv som jag kan skylla på.
Det här med att det här var ett grått inlägg som halkade igenom censurapparaten. Från verkligheten.
måndag 16 maj 2011
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Min dag började också dåligt och nu är jag så trött att jag inte vet var jag ska ta vägen.
SvaraRaderaOch det är tillåtet att vara sur. Hur skulle vi annars veta att vi är glada?
Jag tog en lunchlur idag och jag är ändå trött nu!
SvaraRaderaDet är skönt att man får vara sur. Tack. Sen är det ju så mycket roligare sen när man blir glad, om man fått vara lite sur innan. Visst?
Fyi så hade jag också en surdag i går.
SvaraRaderaMen i dag försöker vi igen!
Jag tror jag tar en surdag idag istället? Utan dåligt samvete. Det kommer bättre dagar. Piggare dagar.
SvaraRaderaIgenkänningsfaktor hög! Å det där att man känner att man egentligen inte får klaga för egentligen har man det bra och egentligen älskar man sitt liv.
SvaraRaderaPMS är annars en stämningssänkare kan jag säga! Gissar att det inte är något som förklarar din surhet, men själv blir jag mest lättad när jag inser att det troligen inte är ett mindre sammanbrott eller en depression på gång..... Lika lurad varje gång. Vi kan kalla det denial.
SvaraRadera(jag ber om ursäkt om denna kommentar stressar ditt känsliga sinne och manlighet:)
Daniel - verkligheten. Hoppas du fick latte idag och att det blev en bättre. Annars kommer det en ny dag imorgon!
SvaraRaderaModedoktorn - du skriver så briljanta statusrader trots din surdag. Och lika bra är de på dina gladdagar också! Vill inte stalka dig på fb men du kan iaf veta att du livar upp min dag.
Miriam - jag tror det handlar om att vi är människor och jag förstod vad du menade med dagens finfina inlägg. Jag tänker att vi ventilerar när vi är sura. Men det är trist att vara det...
Lina - ibland tror jag att jag har pms. Men det har jag inte. Jag har inte heller järnbrist som gravida och det suraste är att det inte finns nån bra förklaring på min surhet. Förutom trötthet. Alltså är jag själv ansvarig, och det är så tråkigt att inse det.
(Och jag gillar rättframma kommentarer och med tanke på att jag är ett med en fru så har känsligheten svalnat något för mig och min "manlighet".)
one of those days...
SvaraRadera