Dagens Caféskola. Om telepati.

Ni kanske tror att baristas (baristor?) är smarta människor som har lite övernaturliga krafter. Så är inte fallet. Vi är vanliga. I alla fall jag.

Nu vet jag ju att ni som går den här skolan (ikväll Marcus och kanske nån annan om hon fått barnvakt) är smarta elever, men jag känner ändå att det är dags att lyfta ett ämne som tydligen hamnat i skymundan något.
Kommunikation.
Det finns så många sätt att kommunicera. Man kan använda sociala medier, verktyg såsom telefoner eller brev och så kan man vara lite oldfashion och köra med ord. Det är nog det vanligaste.

Men vissa människor tror även att det finns ett sätt till: Tankeöverföring.

Låt mig utveckla:
Exempel I.
Idag kom en trevlig herre in på fiket. Han ville ha en chokladkaka med vispgrädde att ta med, och det ansåg Baristan självklart inte vara något problem. Kakan packades in på en plastfolieöverklädd papptallrik och Baristan började ta betalt för kakan.
Då plötsligt reagerade mannen (inte på ett otrevligt sätt) och sa att han hade tänkt att köpa TVÅ kakor för att ta med.
Han hade tänkt det. Men inte sagt det.
Jättesvårt för en vanlig barista att förutspå.

Exempel II.
Idag kom en annan kund med ett annat kön än den första mannen (jag vill inte röja några identiteter pga Baristans Code of Silence) som vi pratade om i Exempel I.
Hen sa att hen ville köpa "Pannkakor med sylt".
Inga problem, tänkte Baristan och lastade in två pannkakor i mikrovågsugnen. Han tänkte att "hen säkert hade nåt barn som skulle äta pannkakorna..." och började förbereda portionstallriken med sylt.
När pannkakorna var klara ställde Baristan tallriken på brickan och log sitt baristaleende och önskade kunden en smaklig måltid.
Då plötsligt reagerade hen *lite onödigt nedlåtande* och frågade om hon inte skulle få grädde till pannkakorna också.
Låt oss gå tillbaka ett par rader och kolla på vad hen beställde.
Jo: "Pannkakor med sylt".
Inget mer. Ingen grädde efterfrågades. Alls. (Nu finns det inga vittnen till händelsen men The Barista Code of Honor förpliktigar baristas (baristor?) att alltid (?) sprida ett sant budskap.
Jättesvårt för en barista att förstå att hen ville ha grädde också, även fast det ordet aldrig uttalades.

Nu har jag aldrig sagt att det ska vara ett lätt jobb att vara barista, men när man måste kunna telepati så börjar det nästan bli löjligt.

Men hur ska man göra då? kanske ni två som eventuellt läser detta undrar, och svaret på det är jätteenkelt: 1. Prata med fullständiga meningar och ta inte för givet att baristan kan telepati ty det är jätteovanligt. Även på landsortsfik.
2. Kom ihåg den trevliga attityden. Den kommer att ta dig långt som kund på café.

Frågor på det?

Ps. Tänk på att en del baristas (baristor?) ibland väljer att, när det kommer ett sällskap på säg tre personer, bara skoja med den sista i kön när de andra gått iväg så att de tror att baristan är en tråkmåns medans den sista i kön kanske går och sätter sig skrattande. Oftast är det ett tecken på att baristan får ett infall och vill testa lite sociala mönster - live. Inga rön visar på att det är ett bra beteende. Ds.