Skriv i kommentarsfältet en godissort och vad du får för associationer till den och så får vi se hur mycket vår godispåse kommer väga när vi scannar in den i kassan.
Jag kan börja: Marianne är en så kallad "mormorsgodis". ('Mormor' är här samlingsnamnet för äldre damer som ALLTID har en påse Marianne i sin sekretär.)
Så, nu är det bara att ta sleven och lasta in godis här i kommentarsfältet!
Published with Blogger-droid v1.6.9
Riessen är en vuxengodis
SvaraRaderaJag gillar Alfred Bergs marsipanbröd med rosa papper på. Min fru säger att det är farfarsgodis. Å andra sidan äter hon lakrits/hallonskallar. Det är läskigt godis tycker jag.
SvaraRaderaNär jag var utbytesstudent i Amerika så bodde jag i en familj som gick i kyrkan. (Lite som hemma, men ändå.)
SvaraRaderaMin värdmamma, Pat, hade ofta med sig Werthers Original. Mitt rekord att ha en sån i munnen låg på runt 45 minuter. Beat that om ni vill.
alla fägglada godisar är danielgodis!
SvaraRaderaBridgeblandning = pensionärsgodis.
SvaraRaderaHårda godisar = sånt man åt i tonåren (varför är snusmumrikarna mkt äckligare nuförtiden? Ngn sorts sur accent istället för ren salmiak.)
Bilar = never fails.
Gott & Blandat Fruktopia = starkaste bubblaren just nu?
Uppdatering marsipanbröd:
SvaraRaderaDet är förstås från Anton Berg, inte Alfred Berg. Alfred Berg = seriös kapitalförvaltningsfirma.
Jag är numera medlem i FB-gruppen "Os der bare elsker Anton Bergs marcipanbrød". 26 medlemmar as we speak!! Underdogs rule! Hallonskallarna är enligt uppgift 300 000 st. Godisets svar på Man United med andra ord. Läskigt har jag hävdat från första början och ser ingen anledning att ändra mitt omdöme.
Daniel - alla godisar är Fredrikgodisar, och jag bjuder dig gärna!
SvaraRaderaModedoktorn - Jag skrattar högt åt att du skriver Bridgeblandning = Pensionärsgodis med tanke på Killen med tidningarna...
Sen har elaka rykten ju florerat på internet om att en bilpåse är typ 40000 miljarder sockerbitar, men det struntar jag i! Bilar = alltid rätt.
Får testa Gott & Blandat när hemestern börjar...
Hårda godisar är verkligen = tonårsgodisar. Tveklöst.
Nigge - Det är inte antalet som räknas, vad jag förstår det som. Sen har jag med glädje sett A-S korrespondens idag - älskar humorn som ni bjuder på.
Och alla ni: Banana skids = Gymnasiet alt högstadiet.
Nötcrème = lågstadiet?
Lakritspipa = nostalgi på hög nivå. Iaf i min bok.
Mer! Ge oss mer godis att diskutera!!
Tidningskillen älskar pensionärsgodis och pensionärsfika. Han vet om att det är pensionärsaktigt men han står för det. Följer sitt hjärta. Eller snarare sin mage.
SvaraRaderaBanana Skids hörde högstadiet till för mig, tillsammans med de här stora som jag tror hette Refresehers. Ev var det ngn form av citronkola?
Sen har jag en fråga som gnagt mig en längre tid. Ofta när jag köper lösgodis och bjuder andra på, exv vid en filmkväll eller kanske Melodifestival, så får jag oftare än inte höra "Åh, vad bra du har blandat!" (Jag blandar bra, och sätter viss stolthet i det!) Men ändå, jag kan inte sluta undra en sak. Eftersom jag sällan köper godis på ngt mer exklusivt ställe än stormarknaden eller filmuthyrarstället, dvs där de flesta andra också köper sitt lösgodis lyder frågan: om det är den här blandningen du vill ha, varför blandar du inte så själv????
Ang sockerbitsdebatten, som jag tycker är jätteviktig, vill jag bara slutligen avlägga ett av mina motton:
Man kan äta allt, men inte varje dag.
Så. Tack.
Han är så bra, han Tidningskillen. Hälsa honom det.
SvaraRaderaOch refreshers! Hur kunde jag glömma att skriva dem? Skandal! Mina faves under skoltiden när man hade håltimmar. Jag saknar håltimmar...
Sen det här med blandning. Jag tror att det handlar om att man har så djupt rotade godispreferenser att man inte tänker på att blanda på annat sätt. Som man borde. Men vi får hjälpas åt att sprida godisblandningarna!! (När hemestern kommer... och inte varje dag då heller.)
Man måste tänka utanför godislådan?
SvaraRaderaEn klassiker till är ju såna där hårda boxningshandskar! Svarta salta eller gula sura. Och så finns det ngn sorts hårda kineser.
Någon gång på 80-talet hade min mor ansvaret för Aspeboda Sportklubbs kioskverksamhet vid fotbollsmatcher på Aspezteca-stadion. Detta medförde den mindre lämpliga lagerhållningen av godiset i vår klädkammare hemma i Smedsbo. På den tiden fanns små gelestjärnor för 10 öre/st. Mycket populärt kan jag meddela.
SvaraRaderaJag vill också slå ett slag för Raider. Nu heter den Twix. Helt obegripligt namn på en klassiker.
I övrigt kastar jag också in den lilla chokladbiten Rimi. Jag drar mig till minnes att jag köpte en sån till min lillasyster på Ica Kvarnen i Kvarnsveden vid pass 1982. #farfarochhansgodis #viktigsamhällsinfo
Modedoktorn - du kommer med saker som är vita fläckar på min godiskarta! Jag måste utforska detta vid tillfälle, påminn mig!
SvaraRaderaNigge - namnet Rimi är bekant men jag får ingen bild till texten. #fail på den.
Nostalgigodis är bland det bästa, om du frågar mig. Jag minns också charmen med att köpa godis på styckpris. Min veckopeng låg länge på fyra kronor (jag är en usel förhandlare) och jag handlade mitt godis på Shell i Sorsele. Vill minnas att jag kunde få ihop 18 godisar för de stålarna. Det var då.
Nu är nu, med godisstopp och allt vad det innebär - men jag gillar inputen vi får här. Vi fortsätter va?