Sad clown - Happy clown

Jag brukar vara glad, för det mesta. Det finns mycket att glädjas åt - jag har mycket som många drömmer om, jag vet det.
Men ibland blir man ledsen ändå. Det är inte så ofta, men idag var jag det. Flera gånger. Av olika anledningar, men känslan "ledsen" var densamma.
Det var okej att vara ledsen. Inte så skönt just då, men det gjorde att jag fick lite perspektiv igen.

Det finns alltid de som har det värre än mig. Kanske låter det klyschigt, men det är så.
Jag blir inte glad när jag kommer på att det finns personer som har det "värre" än mig, men det gör att jag kan komma på allt fint jag har och glädjas åt det och så kommer jag på att jag kanske kan uppmuntra någon som har det tuffare än mig just nu?

Här på det här textforumet brukar det oftast vara en humoristisk ton men just nu ville jag försöka få ur mig den här texten - även fast den är lite av det allvarligare slaget.

Jag är lite gladare just nu. Glad över att Hank har somnat (efter lite Spanska Cupen) i vagnen (fattar fortfarande inte det här med uppiggande mediciner till redan aktiva barn) och glad att jag snart får fånga nästa sömntåg och glad att det är en ledig dag imorgon (snart alltså) och glad att det nog blir ännu en dag när jag inte kommer få så mycket gjort.
Glad är jag också för att maopa kom hem till Storuman helskinnade och glad att jag fick fika med en syster idag och glad att jag har ett jobb och glad att det finns roliga kollegor där och glad att mina barn sover och glad att min fru var glad ikväll och glad att solen skiner nånstans och glad att få vara ledsen ibland. Och glad att Mellanrummet är målat och att jag får somna där snart och att vi har vänner som bryr sig och glad att det var onsdag så jag fick lyssna på MNK på radion.

Det glada vann idag.