onsdag 18 maj 2011

Dagens Caféskola. Om telepati.

Ni kanske tror att baristas (baristor?) är smarta människor som har lite övernaturliga krafter. Så är inte fallet. Vi är vanliga. I alla fall jag.

Nu vet jag ju att ni som går den här skolan (ikväll Marcus och kanske nån annan om hon fått barnvakt) är smarta elever, men jag känner ändå att det är dags att lyfta ett ämne som tydligen hamnat i skymundan något.
Kommunikation.
Det finns så många sätt att kommunicera. Man kan använda sociala medier, verktyg såsom telefoner eller brev och så kan man vara lite oldfashion och köra med ord. Det är nog det vanligaste.

Men vissa människor tror även att det finns ett sätt till: Tankeöverföring.

Låt mig utveckla:
Exempel I.
Idag kom en trevlig herre in på fiket. Han ville ha en chokladkaka med vispgrädde att ta med, och det ansåg Baristan självklart inte vara något problem. Kakan packades in på en plastfolieöverklädd papptallrik och Baristan började ta betalt för kakan.
Då plötsligt reagerade mannen (inte på ett otrevligt sätt) och sa att han hade tänkt att köpa TVÅ kakor för att ta med.
Han hade tänkt det. Men inte sagt det.
Jättesvårt för en vanlig barista att förutspå.

Exempel II.
Idag kom en annan kund med ett annat kön än den första mannen (jag vill inte röja några identiteter pga Baristans Code of Silence) som vi pratade om i Exempel I.
Hen sa att hen ville köpa "Pannkakor med sylt".
Inga problem, tänkte Baristan och lastade in två pannkakor i mikrovågsugnen. Han tänkte att "hen säkert hade nåt barn som skulle äta pannkakorna..." och började förbereda portionstallriken med sylt.
När pannkakorna var klara ställde Baristan tallriken på brickan och log sitt baristaleende och önskade kunden en smaklig måltid.
Då plötsligt reagerade hen *lite onödigt nedlåtande* och frågade om hon inte skulle få grädde till pannkakorna också.
Låt oss gå tillbaka ett par rader och kolla på vad hen beställde.
Jo: "Pannkakor med sylt".
Inget mer. Ingen grädde efterfrågades. Alls. (Nu finns det inga vittnen till händelsen men The Barista Code of Honor förpliktigar baristas (baristor?) att alltid (?) sprida ett sant budskap.
Jättesvårt för en barista att förstå att hen ville ha grädde också, även fast det ordet aldrig uttalades.

Nu har jag aldrig sagt att det ska vara ett lätt jobb att vara barista, men när man måste kunna telepati så börjar det nästan bli löjligt.

Men hur ska man göra då? kanske ni två som eventuellt läser detta undrar, och svaret på det är jätteenkelt: 1. Prata med fullständiga meningar och ta inte för givet att baristan kan telepati ty det är jätteovanligt. Även på landsortsfik.
2. Kom ihåg den trevliga attityden. Den kommer att ta dig långt som kund på café.

Frågor på det?

Ps. Tänk på att en del baristas (baristor?) ibland väljer att, när det kommer ett sällskap på säg tre personer, bara skoja med den sista i kön när de andra gått iväg så att de tror att baristan är en tråkmåns medans den sista i kön kanske går och sätter sig skrattande. Oftast är det ett tecken på att baristan får ett infall och vill testa lite sociala mönster - live. Inga rön visar på att det är ett bra beteende. Ds.

4 kommentarer:

  1. Tack att du lyfter detta ämne! Detta gäller även bensinmackskunder. Otroligt viktigt, detta borde skrivas in i läroböckerna. Eller, caféskolan borde bli ett av de obligatoriska ämnena i skolan.

    SvaraRadera
  2. Jag kan tänka att du har rätt här, Marcus. Men tills dess så har vi ett ansvar, okej? Att sprida kunskapen till alla - för alla behöver verkligen få veta detta! Kom ihåg att kämpa, vi gör det inte förgäves. Tror jag.

    SvaraRadera
  3. God morgon! Jag är ju en trogen läsare även om jag oftast är en smula sen. Kvällens samlade skrivmöda läses morgonen därpå. Ibland kommenterar jag inte men idag kände jag mitt ansvar att ge dig all empati och allt stöd jag kan uppbringa kl 07.57 en vanlig torsdag. Det är nämligen så att undertecknads andra hälft nästan alltid pratar i halva meningar, dvs säger första hälften och tänker resten, eller faktiskt också ibland, tänker första delen och säjer slutet. Det här ger ju upphov till en kaskad av känslor beroende på vilket humör den kvinnliga hälften är på. Det kan vara hysteriskt roligt när man försöker komma på vad karlsloken egentligen vill, men jag kan också bli fullkomligt skogstokig för att när jag då handlar på ett visst sätt efter den information jag tror att jag fått, blir "påhoppad" och anklagad för att inte ha alla bestick i lådan. Så hr Timeus, ALL sympati för dig i denna fråga. Kanske vi kan starta en AT-grupp för detta? (Anonyma telepatister (heter det telepatister...?))

    Eftersom jag vet att du vill att jag ska avsluta här, så gör jag det nu :)

    Din nörd i Vänern/Åsa A

    SvaraRadera
  4. Åsa - du behöver aldrig sluta skriva! Jag vill det iaf inte!
    Tack för din sympati, den betyder en massa. Och jag som genusintresserad gläds också när jag inser att det inte bara är ett kvinnligt problem det här (fast sen inser jag också att det även i mitt hushåll är den manliga delen som jobbar med halva meningar).
    Hursomhelst så får vi väl konstatera att AT behövs och du är vår självklara ledare!

    SvaraRadera