Idag tänkte jag på en grej:
Varför sa jag aldrig hej till den där tjejen på Västerås Central den där gången? Jag visste ju vem hon var, vi hade umgåtts med gemensamma vänner och det enda jag hade behövt göra var att säga "Hej, men är du här?"
Om hon inte hade känt igen mig så hade det väl inte varit hela världen. Eller? Då hade jag kunnat påminna. Eller om jag hade sett fel (vilket jag inte hade) så hade jag kunna skämta bort det lite.
Nu är det iochförsig åtta år sedan, så hon kanske inte bryr sig om något som hon inte vet, men jag stör mig på det ibland.
Säkert flera gånger i månaden.
Så om du träffar henne så kan du väl ändå hälsa från mig.
Han killen, som tydligen inte vågar hälsa.
tisdag 26 juli 2011
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar