Jag har fått superfin feedback senaste dagarna, men ändå känner jag att svackan är annalkande. Nån säger med jämna mellanrum till mig att jag inte är så intresant, att jag har tappat flytet och så vidare plus.
Jag vill kunna skriva lika bra som min kompis Nigge (som jag för övrigt tycker ska åka på resa snart så han kan dra igång en resedagbok!), lika målande som min du som bor på södermalm, lika kreativt som du som är husbilssemester, lika djupt och genomtänkt som min finske bloggare och så härligt smart av min kollega inom skolbranschen aka mackskolrektorn, lika minnesgrannt som ett missionärsbarn med samma namn som mig. Eller lika fint som min fru.
Jag vill skriva. Hela tiden. Men jag vet inte vad jag ska skriva om. Och jag är rädd för att helt plötsligt märka att jag har slutat, och det gör mig illa till mods.
Så därför fortsätter jag. Och hoppas att du står ut.
För förr eller senare (troligtvis då) så kanske det kommer nåt bra härifrån igen.
(De har klagomålsinläggen kommer väl inte för ofta, hoppas jag? Isåfall förlåt för det också.)
Published with Blogger-droid v1.7.4
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar