Min mamma

Jag är en lyckligt lottad person. Jag har min mamma.
Man ska inte deklarera en kvinnas ålder, men jag gör det ändå. Hon är 75 bast.

Idag pratade jag med henne på telefon. Hon bor ju inte nästgårds direkt, så därför är det smidigt med alla dessa kommunikationshjälpmedel. Hon berättade att hon hade skaffat en mobil. På tiden, kan tyckas. Jag menar, hur i hela friden har jag kunnat kommunicera med henne innan nu - innan hon skaffade mobil? Beats me.
Men nu har hon den i alla fall, och jag känner att det här kommer göra underverk för vår kommunikation. Nu kan vi ju sms:a.

En del personer kanske inte tror att deras föräldrar har förmågan att lära sig moderna ting, såsom mobiltelefoner, internet och kaffebryggare. Så tror inte jag om min mamma. Jag är övertygad om att hon kommer lära sig sin telefon, fortare än nån annan.

När jag var typ tonårig så hade jag ett litet dataspel med tetris. Tetris är kanske världens mest hypnotiska spel, och jag spelade det där spelet väldigt mycket.
Tills jag visade mamma. Jag förklarade hur man satte igång spelet, vilken nivå man ville spela och hur man styrde klossarna som kom rasande från toppen.
Hon försökte, och hoppade liksom till när det blev game over. Ni vet, sådär som man gör när man reagerar lite argt och förvånat, på samma gång.
Men hon fortsatte. Hon brukade spela när hon pausade i matlagningen, tvättningen eller fixet som hon alltid höll på med hemma. Ofta kom jag hem från skolan och så satt hon där i köket, i hörnet ner mot fönstret ut mot Grundtjärnsvägen och spelade. Och gick och rörde i grytorna. Och satte sig och spelade igen.

Jag var aldrig jätteduktig på tetris. Därför blev jag mäkta förvånad när jag en gång tog upp spelet för att spela och såg att highscore var 999, alltså det allra mesta man kunde få.

Det var bara mamma som hade varit hemma den dagen. Och det var första gången som hon varvade tetris. Av många.

Nu har hon alltså skaffat en mobil. Det är en larmmobil som kan ringa till fem olika nummer om hon inte är så kry. Först pappa, sen mina syskon i fallande åldersordning. (Om man räknar är jag sjätte personen i hierarkin i vår familj.)

Men jag tänker att hon mest kommer använda sin mobil för att sms:a. Eller messa som hon säkert snart kommer säga.
Och därför har jag skrivit mitt första sms till henne idag.

Jag väntar på svar. Håller min mobil i handen, för snart kommer det komma svar. Tror jag.
Tänker att det nog kommer stå "ok kram ma"