KALAS!!

Idag är en kalasdag. Igår var det lördag, och det var också kalas. Leonardus har en teori om att man får äta godis när det är fest, och i Kavelmora är det ofta fest. Alltid finns det nåt att fira, eller hur?

Igår hann vi med lite olika grejer. Fixade gängningen på sista bulten på ena sommardäcket, åkte på stan och tjackade sista presenterna - jag och äldste sonen jobbade hårt som vanligt -, grillade med grannarna och deras utbytesstudenter och sen hade vi ett till kalas efter läggdags för att fira Helenas Jesusålder. På tal om grillning och utbytesstudenter så är den ena tjejen från Bangalore i Indien. Helena och jag var där, i Bangalore, 2001 och där fick jag min första riktiga kulturkrock. Jag har hämtat mig nu, men jag slås av att man alltid måste fråga om det inte är så att man kanske har någon gemensam bekant? Varför får man det behovet? "Do you know Vinod, he was the driver that our friends had? Their maid was Pushba, perhaps she is a friend of yours?" Troligt, i en stad med typ 250 miljoner invånare, att hon känner nån av dem!

Som tur var så frågade jag inte om hon kände de här personerna. Men det var svårt!! Den andra tjejen var från Brålanda. Där kunde jag inte riktigt stå emot frestelsen - jag var tvungen att nästan fråga om hon inte kände till Marina...

Jaja. Det är väl så att man vill känna folk. Jag är lyckligt lottad och gör det, alltså känner folk. Nu med Facebook och allt så får man ju lite koll på vänner som man kanske inte umgås med varje vecka, och det tycker jag är kul. Just den här veckan i April är extra rolig tycker jag, för det är hela tiden någon bekant, vän eller fru som fyller år de här dagarna. Det är inte så att jag skickar fina kort eller tårtor på posten till nån av dem, men de ska veta att det flyger tankar från Kavelmora över hela landet de här dagarna! (Självklart tänker jag på andra personer på andra tider på året, men just den här veckan i april är nåt i hästväg! Undra vad det egentligen beror på...?)

Idag har jag fokuserat på min husfru. Hon fyller år, och inte vilken ålder som helst utan double 3! Det som är lite fränt däremot är att hon inte ser ut som 33, och det är kul. Jag försökte lura Leonard idag med att förställa rösten och säga att det var jag som var mamma. Svaret jag fick var: "Du är inte mamma, det är hon som är vacker som är mamma." Sant, mycket sant.

Hela familjen var uppe med tuppen i morse och fixade frukost på säng. Ja inte Helena då eftersom det liksom var för henne vi hade tänkt fira - men det fattar ni väl? Det gick över förväntan även om jag inte fick med allt in i sovrummet på en gång. Det är väl viktigare att erbjuda gåhjälp till en son än att ta med kaffetermosen?
Och vilken skönsång sen! Helt otroligt... Hade Helena fått sin filmkamera innan i morse hade ni kunnat få se bildbevis, men nu får ni hålla tillgodo med egen fantasi.

En sak till. Idag är min sista dag som anställd på Åkerblads Hotell & Gästgiveri. Imorgon är jag alltså mellan jobb... men på tisdag smäller det! Kaffesugna är välkomna till Sågmyra, Lager 157 är öppet hela dagen!

Men nog om mig. Nu ställer vi oss upp och bränner av ett fyrfaldigt leve för er som fyller år idag (och dagarna häromkring):
HURRA, HURRA, HURRA, HURRA!!
Och Grattis. Varje dag.