Nu är det 64 minuter kvar tills imorgon och mitt mål var att inte ljuga för dig. Har jag teasat om att det ska komma fram nåt här på Kavelmora Ink idag så ska jag göra mitt bästa för att hålla det! Lycka till till mig.
Okej, idag tänkte jag prata om bland annat det här med kösystem.
Jag kanske är väldigt gammaldags och extra solidarisk eller kanske bara fast i rigida ramar - vad vet jag? - men jag tycker att man gärna kan utnyttja kösystemet när det finns. Det blir på något sätt rättvisast för alla, eller hur?
Nej, jag är ingen tävlingsmänniska. Ja, jag har som bästa merit kommit typ på pallen i en B-final i pingis och jag vill minnas att jag slog en kille som heter Payman med 29-27 i skiljeset.
Men jag tycker ändå att man ska köa. Särskilt om det är så att ordningen blir mycket enklare att bibehålla och Baristan får lite lättare att erbjuda rätt fika till rätt kund.
Verkar det oklart? Här får du ett exempel:
Tänk att tiden på dygnet är runt lunch på tex en lördag.
Folk är hungriga, kanske kaffesugna och med ett stort behov att balansera sitt blodsockerinnehav. Det slumpar sig så att det är ganska många som får de här känslorna samtidigt och så även för en av baristasarna som, dödlig som hon är, också är för att stabilisera sitt blodsocker.
Detta leder till att en kö bildas. Ganska naturligt kan tyckas, men ändå festligt eftersom inga skyltar påvisar hur denna kö ska formas eller var den ska börja - den bara uppkommer från tomhet.
Eftersom det nu bara är en barista in action så tar saker och ting lite längre tid. (Kan bero på att han är långsam, men det förtäljer inte historien.) Han "betar" av kund för kund men kön minskar inte eftersom det hela tiden kommer till nya deltagare.
Kö är bra, säger de som vet. Ibland kan man tycka att det är trist att stå i kö, oftast om man står längst bak. Som tur är brukar ju det ofta komma nån annan och ställa sig bakom så man slipper stå sist - men inte alltid. Förresten, känner du till det här gamla "köfusket" som florerade i alla fall på min skola under uppväxten? Du vet, när man sa till nån såhär: "Om du får stå före mig, får jag stå före dig?" Vips hade man fått in sin kompis i kön och denne slapp stå längst bak, ensam.
Men nu tillbaka till exemplet:
Medans baristan jobbar på med kundernas paninis, lattes, pannkakor, pastasallader, snickerskakor med mera så sticker en kvinna fram en fråga. Eller ja, hon ställer en fråga, om det går bra att betala böcker nere i fiket.
Baristan svarar, medans han knappar in lite priser på kassamaskinen att det går alldeles utmärkt varpå han fortsätter ta betalt.
Då händer något.
Den här damen (beskrivs kanske bättre som tant) tar sin bok om champagne, tar fram de 39:- som boken kostar och liksom tränger sig in i kön för att räcka baristan pengarna och på så vis smita undan att stå i kö i kanske en kvart. Hon har däremot inte räknat med det som händer:
Baristan säger till damen (läs tanten) att han måste scanna in streckkoden på boken för att ta betalt, och självklart frågar damen (läs tanten) om det inte går bra att hon får den hjälpen.
Jovisst, svarar baristan, men vi använder oss av ett kösystem här och det går jättebra att ställa sig i denna så hjälper jag dig när det är din tur!
Nu kan det hända två saker. Eller så var det så att två saker hände:
1. Damen (läs tanten) går iväg med oförrättat ärende, förmodligen lite surare.
2. Baristan, fortfarande förvånad och lite upprörd frågar kunden som står framför om han (baristan alltså) tänkte fel medans han tittar på den ca 40 personer långa kön.
Vad tycker du? Kom gärna med tankar och reflektioner. Om det är så att du lever i en annan kultur, kanske ett annat land - hur gör man där? Caféskolan vill gärna veta.
Det var del ett av den här lektionen.
Del 2 skulle gärna ha kunnat handla om brickhantering, och det ska det göra till viss del:
Varför "kladdar" man mer när man är ute "på lokal" än jag nånsin skulle kunna tänka mig att man gör hemma? Och hur lyckas man kladda ner så mycket på ett bord när man ändå har tagit en bricka?
Caféskolan känner att den jobbar lite i motvind när det gäller vissa frågor - det verkar som om en del elever kanske inte ens har varit inne här på Internet och läst!
Men vi som jobbar med de här frågorna kommer ALDRIG att ge upp, bara så du vet.
Och sen till sist en liten fingervisning till dig som kanske är ute och fikar på lokal:
Det är inte så okej att vara bakom disken på fiket, även om du är på jakt efter en microvågsugn för att värma barnmaten i. Baristorna kan bli förvånade.
söndag 3 april 2011
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Yes - caféskolan när den är som bäst!
SvaraRaderaTill att börja med påminns jag om en käpphäst jag hade i min ungdom (jag hade en del såna, det kanske du minns, ett helt stall tror jag...)
Nå, den här käpphästen hette sixten och var helt enkelt en tes om att ordet "kön" egentligen inte syftar till hela ledet av människor utan bara den sista platsen.
Det var aldrig nån som höll med mig om detta och det vållade stora diskussioner i min glans dagar, men nu när då påminner mig så tror jag fortfarande att jag har rätt. Här är mina belägg.
1. "Ställ dig i kön" kan man i bland höra om man försöker tränga sig på det sätt som du beskriver.
Det man menar då är INTE att man ska ställa sig var som helst i ledet av människor, utan just längst bak - I KÖN.
Ibland förtydligas uppmaningen genom att man lägger till "ställ dig längst bak i kön" Men den här meningen motsäger inte min tes om man läser det med ett komma "ställ dig längst bak, i kön"
2. I vindelälvsloppet (må det vila i frid) så fanns alltid en köbil som kompletterade ledarbilen.
Ledarbilens uppgift var att markera var ledaren fanns och köbilens uppgift var således att markera var kön fanns
Tillämpningen av denna kunskap är något begränsad, men rätt ska alltid vara rätt. en kö är alltså inte en samling människor som står på rad utan en särskild plats i raden.
Och det positiva med den här tolkningen är att man sällan behöver stå i kön särskilt länge =)
Sen till ditt tantexempel.
Hon drog en rövare.
Jag tycker att kö är en anpassning och kompromiss vi måste göra för att världen är en fallen plats, precis som demokrati.
Det bästa hade ju varit om de med störst behov och minst tid hade fått gå först och då kanske tanten hade fått förtur, det vet vi inget om.
men det finns inget trevligare än när man har bråttom på affären och hamnar i kön (...) bakom en full varuvagn och ägaren till vagnen vinkar förbi en.
Det kan hända i finland i alla fall!
Ha en bra dag
Det är väldigt svennebananigt att vara så duktiga på att köa. Jag tycker dock att vi svennar ska vara stolta över det! Oh, the joy av att exv hämta mat från buffé i sällskap av andra från samma nordliga breddgrader! (Jag provade nyligen detta med en stor andel germaner, de sög fullkomligt och det blev inte alls bra.)
SvaraRaderaVad gäller boktanten kunde hon möjligen ha närmat sig de andra köande personerna och på ett vänligt sett efterhört om det var ok at sticka emellan med en snabb betalning, men det var inte ditt beslut tycker jag? Således gjorde du rätt som hänvisade henne till kön.
Daniel - tack för din dina kommentar! Skönt att få den finska publikens tankar såhär på pränt. Jag minns dessvärre inte hur jag argumenterade kring din kö-käpphäst sixten under vår ungdomstid, men idag köper jag den rakt av! Såklart att det är så att kön är sista platsen i ledet av människor, dina argument är glasklara. Hon tanten hade, om hon haft nån social kompetens gjort som Modedoktorn beskrev och då hade nog baristan hjälpt henne. I den bästa av världar, och till att bli det har sågmyra en liten bit kvar, så hade det absolut varit som du beskriver - och en dag kanske vi kommer dit? Under kan ju ske.
SvaraRaderaModedoktorn - Vi här på kavelmora ink fick igår lite tyska läsare så förhoppningsvis så kommer de hädanefter att bättra sig när de svennebananar sig på Gran Canaria. Eller annorstädes.
Sen var det lite (läs mycket) roligt att se henne få lämna folkledet för att ställa sig i kön. Fast hon gjorde det inte, hon gick upp i butiken i stället och fick där vänta lite längre. Mohaha osv.
Mkt intressant fenomen detta med köande. Britter tar nog ändå priset, där löper man de facto risken att bli tjärad och fjädrad på stubben om man råkar tränga sig i busskön (även om det var helt ofrivilligt). Då är det bättre som jag en gång fick lära mig när jag pluggade nåt som hade med ekonomi, kultur och beteende på samma gång att göra:
SvaraRaderaTänk lokal slaktare på lördag förmiddag, många människor i butiken, säg 15 nummer i kö! Istället för att anamma kösystemet kör slaktaren istället en annan metod. Han har precis fått en beställning på två hekto svartrökt skinka och slänger ut frågan i församlingen om det kanske är någon mer som vill ha några skivor när han ändå håller på. Klart det är några som vill ha och så där håller han på och jösses vad mycket tid han sparar! Och kunderna har sååå trevligt ändå. Bara en tanke som flög på mig så här på måndagskvällen.
Nigge, vilken intressant utbildning det verkade vara! Berätta gärna mer vid tillfälle. Och sen är det så intressant att vi nu har fått den finska, tyska och den brittiska aspekten på köande som komplement till den svenska.
SvaraRaderaTror du att jag kan köra slaktarmetoden på det fik jag jobbar? "Hallå, jag håller på med en latte här - ska nån ha en till?" --- "Hey, en kokosboll någon?"
Här kommer man osökt in på en annan grej som ändå är lite samma. Det är när folk står tillsammans i kön (eller innan kön menar jag Daniel) och den första i sällskapet beställer tex en panininini. Det är ju en macka som kräver lite insats - jag måste ju lägga den på grillen och den tar ca fem minuter.
Här skulle jag vilja efterlysa lite alertness av kunder som är i kompani med sina vänner - att det går jättebra att säga till baristan att "jag ska också ha en panininini, gärna en med mozzarella och ost." Om detta görs så får kunderna sina mackor samtidigt, baristan behöver bara gå en gång till grillen och alla blir så mycket gladare.
Kanske inte så glada som på det där slakteriet, för det verkar helt utopiskt!
Inte som på det café där jag jobbar med bara en massa filantropiska baristas med en sjuklig fascination för regler.
Eller?