Imorgon fyller min fru år. Andra bloggare fyller också år och det är så praktiskt att de väljer samma dag - då kommer man lättare ihåg dem!
Men det är ju mer man måste komma ihåg också, när man ska fira nån i familjen.
1. Köpa present tex.
Som den otroligt pedagogiske och tålamodsstinne fadern jag är tänkte jag att det kunde vara kul att köpa present till min fru tillsammans med våra barn. Utan fru. Men jag har bara två händer, och därför valde jag att lämna ett barn som inte fick följa med. (Hon fick vara med sin mamma, don't worry. Vi är inte helt puckade.)
Min fru har önskat sig en MP3. Dessa maskiner finns på elektronikaffärer. Vår ena son har en enorm fäbless för elektroniska prylar, särskilt mobiltelefoner. Han kan inte prata i dem, men han vet hur man ska stå när man pratar i dem.
Detta gjorde mig lite nervös, då han är ganska hastig och lustig emellanåt - men jag tänkte att det säkert kunde gå bra. Vi skulle ju inte kolla på mobiler direkt, även om det hade varit kul. För honom. Och mig.
Vi tog tjuren (inte Leonards låtsaskompis, utan nån annan tjur) vid hornen och gick ner för trappan, in i butiken. Utanför var det varmt och vårhärligt, men inne i affären slog svalkan emot oss och alla elektronikapparater blinkade i takt med varandra. Mina grabbars ögon började också blinka, och jag tror minsann att det undslapp både Henry och Leonard ett "Oj..." när de såg alla prylarna.
Jag tog inte bara tjuren vid hornen, jag tog även grabbarnas händer i varsitt stadigt grepp. Jag ville inte riskera nåt.
Och det gick bra. Vi lyckades smita förbi mobilhyllan, ner till MP3-hyllan och där hade de placerat de billigaste modellerna i lagom Henryhöjd. Han var i sjunde himlen och låtsades att han lekte en sån här gammaldags aktiehandlare, ni vet en sån som har en telefon vid varje öra - och jag log när jag såg hans överlycka.
Det enda orosmomentet var att GPS-hyllan var precis bredvid - och där knappades nog ett flertal adresser in av flinka barnafingrar innan jag till slut valde en fin MP3 och stegade ut med alla mina grabbar.
Punkt 1: Present = check.
2. Frukostpåsängförberedelse
När man har tre barn under fyraochetthalvt så är det inte optimalt att fira en födelsedag med frukost på säng, hur mysigt det än må låta.
Jag tänker såhär - rätta mig om jag är fel ute (du har ca 6 timmar på dig) - att vi går upp och sjunger för vår mammaochfru och bjuckar på presenter och kansken en muffin? Sen får hon äta frukost som vanligt, med oss och så ordnar jag en trevlig förmiddagsfikamacka. Är det en bra idé?
Iofs så fick hon en chokladboll från mitt jobb som förfödelsedagspresent idag, och den ville hon inte spara till morgondagen för att "på-jobbet-fika". Risken finns alltså att hon inte vill ha nån macka med sig, men vi tar risken eller hur?
Punkt 2: Frukost = check imorgon.
3. Flagghissning
Säger sig väl självt? Den svenska flaggan ligger i ett skåp i köket och kommer hissas i morgon. Risken finns att den kommer glömmas kvar uppe i toppen tills efter mörkrets inbrott men ju mer den är uppe desto bättre eller?
Punkt 3: Flagga = check imorgon och kom ihåg att hala
4. Paketinslagning
Jag bor i ett hus med min familj, men jag vet inte var saker och ting finns. Det gör däremot min fru (och om du vill så kan det här innebära att du får vatten på din kvarn vad gäller cementering av könsroller och så vidare) och hon vet verkligen var allt finns.
Det är också så att jag har ett synfel som gör att jag har mycket svårt att hitta saker. Det här är ett ganska svårt handikapp som jag lider lite av, men min fru brukar inte tycka så synd om mig som jag kanske tycker att jag förtjänar.
Men jag är inte dum. Jag är en lurare av rang! Utan att hon märkte det så lyckades jag få ur henne informationen om var inslagningspappret var - och vojla så har jag nu inslagningspapper. (Jag har läst franska på gymnasiet men vet aldrig hur man stavar det franska ordet för "Häpp!" och det är lite pinsamt. Hoppas min franska läsare kan räcka mig en hjälpande hand...)
Punkt 4: Inslagning av paket = check så snart jag har slutat skriva här och hämtat in de i bilen gömda presenterna.
5. Barnens medverkan
Leonard och jag har kommit överrens att det här med att fira mamma är lite av ett "hyschpyscharrangemang". Jag inbillar mig att han gillar det och han är grym på att hålla saker och ting hemliga. Det kan också bero på att han har fått väldigt begränsat med information om vad som gäller, men det han vet håller han tyst om. De andra två grisarna kommer hänga med - och de kommer göra sin roll i det hela klanderfritt. Deras uppgift kommer förmodligen att bestå i att kasta sig på sin mammas mage och på så sätt väcka henne helt till sans efter vår (förmodligen bara min) skönsång (som troligtvis inte kommer vara så skön).
Punkt 5: Barnmedverkan = check att de sover och laddar för fullt
Så, då tror jag att vi har allt under kontroll.
Resultatet kommer redovisas (dessvärre inte via bambuser då vi inte kan garantera evntuella morgonfrisyrer med mera) genom något socialt media.
Tre minuter kvar tills jag skulle kunna gå in säga GRATTIS till min fru. Men jag ger mig till tåls.
söndag 17 april 2011
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Fint arrangemang!
SvaraRaderaJag, mamma och mina söner tittade på filmen från flaghissningen. Så härligt och roligt! Aron trodde dock att det var skype och försökte prata med er...
SvaraRaderaModedoktorn: hon fyller ju ändå 34 så lite lär man väl spänna musklerna?
SvaraRaderaMiriam: man kan tänka att flaggan hissades även för dig. Nu har vi ju inte skype så det kan bli svårt att skypea med Aron - men hälsa honom att vi ses på bloggfesten och kan snackar mer där. Hälsa din mor också. Och alla andra södermalmsbor eller barselebor om ni är där.
Antar att Voilà! är uttrycket du söker. Verkar som att allt klappat och klart, snyggt jobbat, och hoppas födelsedagen lever upp till allas förväntningar!
SvaraRaderaTack kickan! Äntligen vet jag nu alltså var acksangen ska vara. Tack. Jo, mycket är under kontroll. Det känns skönt…
SvaraRaderaOch VAD kan man säga? VÄRLDSKLASS! Tack min käre make, den 18 april har aldrig varit bättre - och jag hoppas du tycker detsamma om mig som med den ädla drycken. Att det blir äldre och ... smalare? Visare? Längre? Äh, svårt att tänka. Är ju så gammal nu, hela två åräldre än dig. Men VÅJLA, här har du mig. Din gammfru! It is what it is!
SvaraRaderaHmm...
SvaraRaderaförutom att det var en väl planerad födelsedag som dessutom blev uppskattad så är det väl min oangenäma plikt att införa ett genusperspektiv på bloggposten.
men innan det så vill jag bara hylla både själva skrivandet och själva födelsedagsplanerandet som var utfört med stor bravur. Jag är imponerad.
Så till det där tråkiga =)
Lämnade du på riktigt DOTTERN hemma när ni gick till elektronikaffären??? voi voi Fredrik... Så kan man inte göra... Om man har två söner och en dotter och ska lämna en hemma när man ska till elektronikaffär så kan man inte bara ta med sig pojkarna. Det finns säkert förmildrande omständigheter och bra anledningar och jag vet att det är lätt att snacka när man själv inte behöver fatta besluten eller ta konsekvenserna av sina höga hästar...
Men nästa gång MÅSTE du ta med dig dottern till elektronikaffärn. kanske ni måste fara dit en gång i enkom...
Och sen så har jag kommit på varför det var så att mamma alltid visste var alla saker fanns (som man trodde var magi när man var liten) Det var för att det var mamma som städade undan sakerna...
Så det är ett tips till alla som vi veta var sakerna finns: Städa mer =)
Nu blev det mycket jobbig kritik på en gång... Men du vet att jag menar väl och måste alltid ta tjuren vid hornet... Men återigen fantastisk rolig bloggpost. men det kommer du inte att tänka på alls utan bara på att din stackars dotter kommer att bli en kökspiga utan ajfåån ;)
Daniel, Daniel, Daniel… Jag är så glad att du tagit på dig genuskepsen (eller -hucklet om vi ska gardera) och jag beundrar ditt engagemang!
SvaraRaderaVarför jag tog med mig bara grabbarna till el-affären vet jag inte och egentligen finns inga ursäkter för mitt handlande. Självklart kommer jag åka enkom med Signe endera dagen (vi måste köpa ny dammsugare och vad passar då bättre än att ha en tjej med? Obs ironi).
Sen inser jag självklart och lite ödmjukt att du även har rätt i detta med att mammor oftare städar och därför bättre hittar i huset. Det bästa med det är alltså att jag inte har nåt synfel och att jag alltså bara behöver städa lite mer för att bli av med problemet.
Igår på Morgonpasset i P3 så pratade Soran Ismail om att det är skönare att bli roastad än hyllad - så jag blev mycket glad av dina pekpinnar! Sluta aldrig, okej?
(Jag blev också glad av dina fina ord om att du blev glad för inlägget - det värmer och gör att jag vill fortsätta. Sen gillar jag också hur du paketerade feedbacken som en macka med lite snällt i början, lite klag i mitten som en ostskiva och så lite snällt på slutet som en toppbrödskiva. Mums)